Benämning av jordart genom ett rulltest. Här en silt. Foto: Elin Sjöstedt

Jordmateriallära

Är det en lerig silt eller en siltig lera? Skillnaden kan tyckas liten, men för en geotekniker har den stor betydelse.

Jord är uppbyggd av korn och hålrum som är fyllda med vatten och/eller gas. Ofta är jorden uppblandad med humusämnen, det vill säga organiskt material från växter och djur.

Jordens geotekniska egenskaper beror till stor del av kornens storlek och form. Jordens struktur har också stor inverkan – både hur jordlagren är ordnade och hur enstaka korns mineral är arrangerade. Andra viktiga parametrar för de geotekniska egenskaperna är mängden organiskt material liksom kornens ingående mineraler (t.ex. kvarts, fältspat, glimmer och lermineralet illit). Alla dessa faktorer är beroende av hur jorden har bildats (t.ex. genom sedimentation i en havsvik eller genom erosion och avsättning under inlandsisen) och därför är geologin en viktig systervetenskap till geotekniken.

Mineraljord och organisk jord

Inom geotekniken delas jord in i mineraljord och organisk jord. Organisk kallas jorden om den består till mer än 20 viktprocent av organiskt material. Vanliga organiska jordarter är torv och gyttja. De är mycket porösa och deformeras mycket vid belastning. Vanliga mineraliska jordarter är sand, grus och morän. Läs mer om mineraliska jordarter.

Kohesionsjord och friktionsjord

Man delar också in jord i kohesionsjord eller friktionsjord grundat på hur hållfastheten i jorden byggs upp. Sand och grus räknas till friktionsjordarterna medan lera räknas till kohesionsjordarterna. Läs mer om kohesion, friktion och jords hållfasthet under rubriken Jords hållfasthet i vänstermenyn. 

Läs mer om några av de tekniska jordegenskaper som ett geotekniskt laboratorium brukar bestämma.

Senast uppdaterad/granskad: 2018-10-30
Hjälpte informationen dig? Ja Nej