Foto från förstärkning av väg 807 vid Holma mosse. På fotot visas flis som ligger på 
en geotextil och ovanpå flisen läggs en vävd geotextil. Foto: Agne Gunnarsson, Trafikverket

Mer kunskap behövs om byggande på torv

25 april 2016, 13:00

I en ny rapport från Statens geotekniska institut (SGI) redovisas exempel på goda erfarenheter från olika byggmetoder för förstärkning och byggande av vägar och järnvägar på torvmark. För- och nackdelar med olika byggmetoder för vägar och järnvägar på torvmark har sammanställts i rapporten. Det pekas också på relativt omfattande behov av nya kunskaper avseende egenskaper, metoder och modeller för torv för att kunna effektivisera val av byggmetod.

Det finns byggmetoder som används och fungerar väl för såväl nybyggnation som förstärkning av vägar och järnvägar på torvmark. Men de beräkningsmetoder och -modeller som används för att dimensionera åtgärder i torvmark bygger huvudsakligen på sådana som utvecklats för finkornig mineraljord. Det finns således ett behov av att utveckla relevanta metoder för bestämning av materialparametrar och relevanta beräkningsmodeller för torv.

Baserat på tidigare erfarenheter av byggande fungerar i allmänhet de använda byggmetoderna bra, men sannolikt sker i vissa fall antingen en kostsam överdimensionering eller skapas onödigt stora underhållsåtgärder under många efterföljande år. Med nya kunskaper avseende egenskaper, metoder och modeller för torv finns stora möjligheter att kunna effektivisera valet av byggmetod och tillhörande dimensionering.

Baserat på dokumenterad information och intervjuer med geotekniker i Sverige har ofta uttryckts att en byggmetod har "fungerat bra" för ett visst väg- eller järnvägsobjekt. Detta konstaterande är dock som regel inte baserat på långtidsmätningar av teknisk funktionalitet, inte heller statistik för underhållsåtgärder före och efter en förstärkningsåtgärd, utan i bästa fall på en okulär besiktning några år efter färdigställande. Detta innebär att det som regel är svårt att verifiera att en byggmetod tekniskt har fungerat tillfredställande.

Många olika byggmetoder har använts de senaste cirka 15 åren, med bedömda goda resultat, för förstärkning och nybyggnation av vägar på torvmark i Sverige och valet av metod baseras bland annat på traditioner och tidigare erfarenheter inom aktuell region. Metoder som använts för vägar är huvudsakligen förbelastning (med överlast), lastanpassning (lättviktsmaterial, profiländring, tryckbankar), armering (vävd geotextil, geonät), stabilisering (masstabilisering) och massutskiftning (urgrävning och återfyllning, partiell urgrävning, undanpressning).

Byggmetoder för förstärkning av befintliga järnvägar i Sverige har huvudsakligen varit tryckbankar, men även massutskiftning (fullständig urgrävning) och stödbensurgrävning. Även andra metoder som pålning, spont och masstabilisering har använts. Vid nybyggnation av järnvägar är normal praxis att torven grävs bort och ersätts med friktionsmaterial.

Arbetet med rapporten har genomförts i samarbete mellan SGI och Trafikverket.

Ta del av rapporten

För mer information kontakta:
Bo Westerberg, tel: 013-20 18 23, e-post: bo.westerberg@swedgeo.se

Senast uppdaterad/granskad: 2016-04-26
Hjälpte informationen dig? Ja Nej