Vitsippor Foto: SGI

Dagens kunskaper räcker inte för att bygga tusenåriga deponier

23 april 2014, 08:03

Deponier som ska hålla i tusen år går inte att bygga i dag. Vi vet helt enkelt för lite om hur de olika tätnings- och barriärsystemen fungerar, vare sig de är konstgjorda eller av naturmaterial. Även deponier som ska finnas i över 100 år är osäkra.

– Konstgjorda material bör inte användas i avfallsdeponier som ska ligga i flera hundra år, om det inte direkt kan bevisas att de klarar det, säger deponitekniker Peter Flyhammar, SGI som är medförfattare till en ny studie från Avfall Sverige. Är tidsperspektivet däremot 100 år så kan alla typer av geosynteter (deponimaterial) användas, men även då ska materialen testas för det tidsperspektivet.

Det här visar en färsk studie från Avfall Sverige som Peter Flyhammar och geotekniker Yvonne Rogbeck vid SGI deltagit i som medförfattare.

Geosynteter är billiga och enkla
EU-lagstiftning säger att medlemsländerna måste använda avancerade tätnings- och barriärsystem i deponier för att förhindra att lakvatten transporterar skadliga ämnen till den omgivande miljön. Barriärsystem som används är geologiska barriärer, bottentätningar och topptätningar (sluttäckningar). I topptätningar används ofta geosynteter. Geosynteter är samlingsnamnet för syntetiska material (vanligtvis plast) som används för separation, filtrering, förstärkning, dränering och som tätskikt i bland annat avfallsdeponier. Ett exempel på vad en geosyntet kan göra är att täta så att vatten inte kommer ner i avfallet för att sedan sprida miljöfarliga ämnen i naturen. Naturmaterial som används för liknande funktioner som geosynteter kan bland annat vara bentonit, det vill säga en speciell typ av lera.

– Enligt en enkät som vi gjorde i studien så är geosynteter allmänt förekommande i deponier i Sverige, berättar Yvonne Rogbeck. Geosynteterna används ofta av kostnadsskäl, materialen är vanligtvis enklare att hantera och går snabbare att installera.

Rekommendationer
En viktig frågeställning är vilken livslängd som deponikonstruktionerna har. I rapporten rekommenderar författarna hur olika syntetiska material bör användas i deponier utifrån livslängd och förutsättningar.

I ett hundraårsperspektiv kan geosynteter fungera. Om man sträcker ut tidsperspektivet till att gälla flera hundra år så blir det mera tveksamt. Då avråder rapportförfattarna från att använda geosynteter, om det inte kan bevisas att de har en längre hållbarhet än 100 år.

För lite kunskap
Gäller diskussionen deponier i ett tusenårsperspektiv, så konstaterar rapportförfattarna helt enkelt att dagens kunskap inte räcker till.

– Det går inte att använda vare sig konstgjorda material eller naturmaterial i sluttäckningar eller bottenkonstruktioner med någon säkerhet, säger Peter Flyhammar. Vi vet helt enkelt inte hur materialen reagerar under en så lång tidsrymd som tusen år och vad som händer i deponin.

Övriga författare i studien är Ulrika Thörnblad, ÅF Infrastructure AB, Weronica Andersson, Hifab AB, Pär Elander, Elander Miljöteknik AB och Peter Nilsson, VA- och Vattenvård AB.

Mer information
Om du vill veta mer hör av dig till Peter Flyhammar på 040-35 67 77 eller Yvonne Rogbeck på 013-20 18 93.

Senast uppdaterad/granskad: 2016-07-07
Hjälpte informationen dig? Ja Nej