Passiva provtagare kan ge bättre underlagför sanering av förorenad mark

20 maj 2014, 12:00

Passiva provtagare kan göra det enklare att bedöma om det är möjligt att bryta ned klorerade lösningsmedel i grundvattnet. Det visar ett projekt där Statens geotekniska institut, SGI deltagit.

Projektet utvärderade bland annat några för Sverige nya testverktyg, som kan göra det möjligt att enklare och snabbare bedöma potentialen och omfattningen av bakteriell nedbrytning av klorerade lösningsmedel i grundvatten. Genom att använda verktygen kan inriktningen på åtgärdsutredningar i ett tidigare skede fokusera på om stimulering med bakterier (bioaugmentation) eller någon form av kolkälla (biostimulering) ska användas. På det sättet kan mera tids- och resurskrävande pilottester effektiviseras och eventuellt också begränsas i omfattning.

I studien testades en s k passiv provtagare (avancerad Bio-Trap) som består av olika avgränsade delenheter. Provtagaren placeras i det förorenade grundvattnet under några månader och analys av innehållet ger därefter en indikation på om det är möjligt att påskynda den bakteriella nedbrytningen av föroreningarna i grundvattnet genom att tillsätta olika kolkällor eller bakterier. Provtagarna kan delvis ersätta mer omfattande pilottester.

Stor möjlighet
– Projektet visade att provtagaren har en stor potential, men designen behöver förbättras eftersom ett visst läckage uppstod mellan de olika delenheterna, säger miljögeotekniker Lennart Larsson vid SGI.

I studien bekräftades också att analys av vissa gensekvenser hos Dehalococcoides-bakterier är ett kraftfullt verktyg för att bedöma den naturliga nedbrytningen i marken, eller bedöma möjligheten av att kunna tillsätta ytterligare bakterier av liknande slag för att påskynda förloppet. Även isotopanalyser visade sig ge värdefull information om minskningen av lösningsmedlen i marken berodde på t.ex. utspädning i grundvattnet eller verkligen var ett resultat av bakteriell nedbrytning.

Bakgrunden till studien är att åtskilliga stadsområden i Sverige, bl a vid gamla kemtvättar, är förorenade med klorerade lösningsmedel som är giftiga för människa och miljö. En saneringsmetod som vid flera tillfällen visat sig vara kostnadseffektiv är just förstärkt självrening genom att tillföra en kolkälla (biostimulering) eller speciellt utvald bakteriekultur (bioaugmentation) i det förorenade grundvattnet. Metoden är relativt ny i Sverige, men har använts i betydligt större utsträckning internationellt.

I Falkenberg
Den aktuella studien har utförts i ett område i Falkenberg där konsultföretaget WSP sedan tidigare påbörjat saneringsåtgärder med förstärkt självrening och där man velat klargöra effekter av en eventuellt framtida bioaugmentation och/eller utökad biostimulering.

Bakom studien står även Helena Branzén och Ole Stubdrup, SGI, samt Lars Davidsson, WSP.

För mera information: Lennart Larsson tel 031-778 65 63 eller e-post

Läs rapporten >>

Senast uppdaterad/granskad: 2016-07-07
Hjälpte informationen dig? Ja Nej