Kunskapsbrist kan försena och fördyra exploateringsprojekt

27 mars 2015, 14:50

Kunskapsbrist och otillräcklig kommunikation kan leda till att exploateringsprojekt försenas och fördyras om området måste saneras innan det bebyggs. Tidspressen, som då uppkommer, kan innebära att antalet möjliga åtgärdsalternativ begränsas, ofta till enbart schaktning och deponering. Detta är en av slutsatserna från SGI:s enkät om förorenade områden.

För att undvika detta behövs en kunskapshöjning om förorenade områden och fysisk planering, både bland handläggare på kommunerna och bland fastighetsägare, entreprenörer och konsulter. Detta kan ske genom utbildningar och seminarier, men också genom tydligare vägledning från den statliga nivån. Syftet med de här åtgärderna är att samarbetet mellan olika aktörer ska öka, genom ökad kunskap och ökad förståelse för de olika synsätten på förorenade områden och fysisk planering.

SGI utför regelbundet enkätundersökningar för att få en uppfattning om forskningsbehovet, och behovet av spridning av kunskap, för förorenade områden. Under 2014 utfördes den fjärde undersökningen, temat för denna enkät var Förorenade områden i den fysiska planeringen.

Precis som vid tidigare enkättillfällen menar de svarande att kunskapen om hur förorenade områden ska undersökas och efterbehandlas behöver utvecklas. Specifika områden där detta bedöms särskilt angeläget är riskbedömning, riskvärdering och framförallt åtgärdsmetoder. Precis som tidigare menar man att schaktning och deponering används som åtgärdsmetod i allt för stor del av de efterbehandlingar som utförs.

Upplever hinder

Beträffande förorenade områden i den fysiska planeringen upplever både de som arbetar huvudsakligen med förorenade områden och de som främst arbetar med fysisk planering, ett antal hinder i arbetet. Exempel på detta är att skillnaderna i terminologi mellan de olika yrkesgrupperna gör att man inte helt förstår varandras arbetsroller och att kommunikationen därför kan brista. Man har vanligen hög kompetens inom sitt eget arbetsområde, men ofta bristande kunskaper inom det andra facket.

Hur förorenade områden hanteras i den fysiska planeringen skiljer sig också åt mellan olika kommuner. I kommuner med lågt exploateringstryck används sällan förorenad mark i den fysiska planeringen eftersom det ofta finns annan mark att ta i anspråk. I kommuner med högt exploateringstryck är det däremot ofta ekonomiskt lönsamt att exploatera även mark som måste efterbehandlas. Hur förorenade områden hanteras i den fysiska planeringen kan alltså skilja sig åt både beroende på kommun och på handläggande personal.

Förseningar

Många av de som svarat på enkätundersökningen menar att de hinder som finns i arbetet (t.ex. kunskapsbrist och otillräcklig kommunikation) kan leda till att exploateringsprojekt försenas och fördyras om områden måste saneras oplanerat. Tidspressen leder också till att antalet möjliga åtgärdsalternativ begränsas, ofta till enbart schaktning och deponering. I enkätsvaren framkom också att detta kan leda till juridiska tvister och att projekt kan få negativ publicitet.

För att undvika detta behövs en kunskapshöjning rörande förorenade områden och fysisk planering hos samtliga aktörer, i första hand kommunernas handläggare på plan- och byggkontoren och miljöförvaltningarna. Av enkätsvaren framgår även att kunskapshöjning behövs inom andra grupper som hos fastighetsägare, konsulter och entreprenörer. Detta kan ske genom utbildningar och seminarier, men också genom tydligare vägledning från statliga myndigheter.

Enkäten har presenterats på nätverket Renare Marks vårmöte på Arlanda i mars 2015.

Läs rapporten>>

Mera information: Märta Ländell tel 013-20 18 63, e-post: marta.landell@swedgeo.se

 

Senast uppdaterad/granskad: 2015-09-29 Innehållsansvarig är Webredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej