Vi använder kakor (cookies) för att göra din upplevelse av vår webbplats så bra som möjligt. Om du väljer att godkänna eller att surfa vidare på vår webbplats innebär det att du samtycker till att vi använder kakor. Mer information om kakor

Flera arbetsfordon arbetar med att täcka över en deponi. Täckningsduk syns under lager med sand. Foto: SGI

Deponier och avfall

Myndigheternas arbete med deponering av avfall är viktigt för att vi ska kunna leva upp till EU:s deponeringsdirektiv och svensk lagstiftning. Om deponeringen görs på rätt sätt kommer framtida efterbehandling av förorenad mark i anslutning till deponier att minska. Dessutom finns det ett stort antal förorenade områden i form av gamla deponier som behöver inventeras och efterbehandlas.

Här hittar du svar på tekniska frågor om deponier och avfall. Materialet baseras på frågor som kommit till SGI från Naturvårdsverket, länsstyrelser och kommuner.

Här ger vi även vägledning för efterbehandling av nedlagda deponier och här finns information om vårt stöd i arbetet för cirkulär ekonomi.

Läs mer om undersökning, provtagning och datautvärdering på våra sidor om förorenade områden.

Definition av en deponi

En deponi är en "upplagsplats för avfall som finns på eller i jorden. Som deponi räknas inte en plats där avfall 
1. lastas om för att förbereda det för vidare transport till en annan plats där det ska behandlas,
2. lagras innan det återvinns, om lagringen sker för en kortare period än tre år, eller
3. lagras innan det bortskaffas, om lagringen sker för en kortare period än ett år."
(Avfallsförordningen)
Deponering är att bortskaffa avfall genom att lägga det på en deponi.

Olika typer av avfall

avfall: ”varje ämne eller föremål som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig att göra sig av med”. (Miljöbalken)
I vissa fall kan ett ämne eller ett föremål anses vara en biprodukt i stället för avfall och i vissa fall kan ett avfall upphöra att vara ett avfall. Läs mer i 15 kap. 1 § miljöbalken  på riksdagens webbplats.

inert avfall: "avfall som inte genomgår några väsentliga fysikaliska, kemiska eller biologiska förändringar. Inert avfall löses inte upp, brinner inte och reagerar inte fysikaliskt eller kemiskt på något annat sätt, inte heller bryts det ned biologiskt eller inverkar på andra material som det kommer i kontakt med på ett sätt som kan orsaka skador på miljön eller människors hälsa. Den totala lakbarheten och det totala föroreningsinnehållet i avfallet samt ekotoxiciteten hos lakvattnet skall vara obetydliga och får framför allt inte äventyra kvaliteten på yt- och/eller grundvatten". (Deponeringsdirektivet)

farligt avfall: avfall som i bilaga 4 till avfallsförordningen beskrivs med en avfallskod markerad med en asterisk (*) eller som enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 12 § avfallsförordningen ska anses vara farligt avfall. (Avfallsförordningen)

icke-farligt avfall: avfall som inte är farligt avfall.

Avfallshierarkin

Avfallshierarkin visar prioritetsordningen för hantering av avfall grundad på miljöhänsyn. Triangeln nedan symboliserar hur mängden avfall minskar successivt genom hierarkin.

Senast uppdaterad/granskad: 2022-04-01
Hjälpte informationen dig?