Nedlagda deponier

Det saknas i dagsläget en nationell sammanställning av antalet nedlagda deponier och en bedömning av den miljörisk de utgör. SGI uppskattar att antalet uppgår till flera tusen.


Kartor över registrerade deponier

Länsstyrelserna publicerar kartor över de misstänkt eller konstaterat förorenade områden, inklusive deponier, som finns registrerade i länsstyrelsernas databas. Kartorna publiceras i Geodataportalen och uppdateras och kompletteras löpande.
Läs mer om kartfunktionen i Geodataportalen under rubriken Inventering och riskklassning inom expertområdet Förorenade områden. Observera att databasen inte är komplett. 
 

Krav på deponiers täckskikt och tätskikt

En deponi kan påverka sin omgivning under mycket lång tid efter att man slutat att lägga dit avfall. För att minimera påverkan måste deponin sluttäckas när den inte längre används så att endast en begränsad mängd lakvatten läcker ut.

Kraven på sluttäckningen beskrivs i förordning (2001:512) om deponering av avfall. Sluttäckningen ska vara så konstruerad att mängden lakvatten som passerar genom täckningen inte överskrider eller kan antas komma att överskrida 5 liter per kvadratmeter och år för deponier för farligt avfall och 50 liter per kvadratmeter och år för deponier för icke-farligt avfall. Olika material och konstruktioner kan användas, men konstruktionen ska godkännas av myndigheterna, och det är verksamhetsutövarens ansvar att den fungerar.

Täckningen består av flera lager, vanligtvis (nerifrån och upp) utjämningsskikt, tätskikt, dräneringsskikt och skyddsskikt. Provningar och dokumenterade resultat i fullskaleförsök ska visa att täckningsmaterialet har egenskaper som uppfyller uppställda krav på sluttäckningens genomströmningskriterium och beständighet över lång tid, flera hundra år. Materialet bör inte ha en negativ inverkan på täckningens funktion och bör inte medföra att ytvatten eller lakvatten genom täckningen orsakar risk för skada på människors hälsa eller miljön.

Nedlagda deponier som miljöriskområden 

I och med att alla föroreningar finns kvar under skyddstäckningen är det viktigt att ha fortsatt kontroll över deponin trots att den formellt har efterbehandlats. Då måste både tillsynsmyndigheten och allmänheten veta var dessa platser finns och vilka ingrepp som kan göras utan risk. Det är viktigt att täckningen förblir hel och inte utsätts för t.ex. ledningsdragning, grävarbeten eller andra typer av fysiska ingrepp. Ett miljöriskområde på platsen kan säkerställa detta.

Läs mer om miljöriskområden under rubriken Miljöjuridik inom expertområdet Förorenade områden.

Senast uppdaterad/granskad: 2018-10-30
Hjälpte informationen dig? Ja Nej