Återvinning av schaktmassor

En effektiv återvinning av schaktmassor som uppstår vid entreprenadarbeten kan bidra till en bättre resurshushållning. Om schaktmassor betraktas som avfall eller inte, har avgörande betydelse för vilka regler som ska tillämpas i en återvinningssituation.

Tillverkning av ballast eller återvinning av schaktmassor

Produktion av ballast och jordmassor i en täkt förutsätter tillstånd från en miljöprövningsmyndighet (enligt Miljöprövningsförordningen).  Ballast och jordmassor som produceras i sådana täkter ska redovisas i Miljörapporteringsportalen (SMP). 

Schaktmassor som utvinns eller uppkommer i samband med entreprenadarbeten (s.k. entreprenadberg, lera eller fyllningsmassor) omfattas inte av något krav på miljöprövning eller redovisning.  Det är bara om massorna i sin vidare hantering betraktas som avfall som prövning är aktuellt, antingen genom tillstånd från en miljöprövningsmyndighet (A eller B-verksamhet) eller i enklare fall genom en anmälan till den kommunala miljömyndigheten (C-verksamhet).  

Entreprenadberg kan ofta få avsättning på samma sätt som ballast från bergtäkter och betraktas då inte som avfall. Däremot är den hantering som krävs för återvinning av jordmassor (sortering) ofta av sådan art att den räknas som C-verksamhet.  

Sedan 1 januari 2017 gäller krav på redovisning i SMP vid återvinning av schaktmassor via A- eller B-anläggningar. Naturvårdsverket har föreslagit att kraven på redovisning i framtiden ska utvidgas till att även omfatta C-anläggningar.

Mängden entreprenadberg har uppskattats till ca 1020 % av den totala produktionen av krossberg, men i områden där det pågår omfattande infrastrukturprojekt kan entreprenadberg vara en dominerande ballastråvara. För jordmassor är statistiken idag mycket bristfällig. Delvis redovisas jordmassor redan i Sveriges avfallsstatistik, men dataunderlaget är mycket osäkert. Jord utgör den dominerande avfallstypen - om gruvindustrin undantas -  både när det gäller uppkomst (drygt 5 miljoner ton 2016) och deponering (cirka 2,5 miljoner ton 2016), enligt Avfall i Sverige 2016.

Återvinning eller deponering?

Återvinning av schaktmassor kan försvåras och motverkas av att massorna har olämpliga tekniska egenskaper eller av administrativa regelverk som gör det enklare att deponera massorna än att återvinna dem.

Om schaktmassor betraktas som avfall eller inte, har avgörande betydelse för vilka regler som ska tillämpas i en återvinningssituation. Det finns idag bara ett fåtal domar som ger vägledning om under vilka förutsättningar schaktmassor ska betraktas som avfall.

Avfallsdefinitionen

Avfallslagstiftningen är idag harmoniserad på europanivå genom avfallsdirektivet, vilket innebär att definitionen av avfall är baserad på EG:s avfallsdefinition och att praxis från EG-domstolen är bindande för Sverige. Avfallsdefinitionen har implementerats i svensk lagstiftning i 15 kap. 1 § 1:a stycket miljöbalken:
"Med avfall avses varje föremål eller ämne som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig att göra sig av med."

Betydelsen och tolkningar av innebörden av att "göra sig av med" schaktmassor är en nyckelfråga i sammanhanget. Mark- och miljööverdomstolens dom den 14 januari 2014 i mål nr M 6274-13, i en prövning rörande hantering av schaktmassor, anger att terrängmodellering, som enbart syftar till att omhänderta massorna, motsvarar att göra sig av med massorna och innebär att de ska betraktas som avfall (Svea Hovrätt, Dom i mål M 6274-13, sid 7). Man har i domen bedömt att det inte förelåg något självständigt ändamål med terrängmodelleringen och jordmassorna inte kom till nytta som ersättning för annat material. Massorna kunde därför heller inte anses vara en biprodukt. Läs mer om biprodukter.

Återvinning av schaktmassor som inte är avfall

Om massorna inte betraktas som avfall gäller inte någon prövningsplikt för återvinningen utan innehavaren har full rådighet över massorna oavsett vilket alternativ som väljs för att återvinna dem. Hanteringen måste förstås fortfarande uppfylla kraven i miljöbalkens allmänna hänsynsregler. Kommunen kan även ta initiativ till att reglera eller förbjuda sådan verksamhet.
Läs mer om återvinning av schaktmassor som inte är avfall.

Återvinning av avfall måste prövas hos en myndighet

Liksom vid all avfallsåtervinning måste återvinning av schaktmassor som betraktas som avfall prövas hos en myndighet. Prövning av en verksamhet innebär ett administrativt förfarande och att verksamheten måste följa de villkor som anges i beslutet från prövningsmyndigheten. En prövning kan även resultera i att verksamheten inte får bedrivas.

Anmälan till kommunen är den enklaste formen av prövning. En anmälan ska lämnas minst sex veckor innan verksamheten startar. Miljösamverkan Skåne har publicerat exempel på vilket underlag som krävs för att anmäla hantering av schaktmassor, och hur ett beslut kan se ut. Flera exempel finns samlade av Miljösamverkan Sverige.

Tillståndsprövning för att hantera och återvinna schaktmassor är en omfattande administrativ process som ska inledas med ett samråd med alla som kan beröras av verksamheten (se beskrivning av processen i Stockholms län). Det tar i allmänhet mer än sex månader att erhålla ett tillstånd och verksamheten får inte starta innan tillståndet erhållits. En fördel med prövningen är dock att i och med tillståndet har verksamheten accepterats av myndigheterna och förutsättningarna för att bedriva verksamheten har lagts fast. 
Läs mer om återvinning av schaktmassor som är avfall.

Deponering av schaktmassor

Alternativet att transportera bort massorna till en deponi är ofta mycket enklare trots att det kan vara ogynnsamt från miljösynpunkt. Det förutsätter i allmänhet endast att man kan ange att avfallet har sådana egenskaper att det inte finns några hinder för aktuell deponi att ta emot det. För schaktmassor, med så lågt föroreningsinnehåll att påverkan på människors hälsa eller miljön är obetydlig, motsvarar det deponering på en deponi för inert avfall.

I 14 § deponeringsförordningen föreskrivs att det finns skyldighet att behandla avfallet så att återvinning gynnas. Inert avfall är undantaget från denna skyldighet om en behandling inte är tekniskt genomförbar eller miljömässigt motiverad.

Senast uppdaterad/granskad: 2019-01-15
Hjälpte informationen dig? Ja Nej