Definitioner

Här har vi samlat definitioner av några begrepp som förekommer inom Materialguidens ämnesområde.

A  B  C  D  E  F  G  H  I  J  K  L  M  N  O  P  Q  R  S  T  U  V  X  Y  Z  Å  Ä  Ö 

Begrepp

Definition
A
Alternativa anläggningsmaterial Anläggningsmaterial som består av biprodukter eller avfallsbaserade produkter i stället för nyproducerade ballastmaterial. 
Avfall Varje ämne eller föremål som innehavaren gör sig av med eller avser, eller är skyldig, att göra sig av med.

Ett ämne eller föremål som har återvunnits och uppfyller krav i fråga om fortsatt användning enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 39 eller 40 § upphör att vara avfall.
(Miljöbalken)

39 och 40 § säger att Regeringen eller den myndighet (eller kommun) som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter som behövs
 ... med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön. (39 §)

 ... till följd av Sveriges medlemskap i EU. (40 §)
Avfallshierarkin Visar prioritetsordningen för hantering av avfall grundad på miljöhänsyn:

- Förebygga uppkomsten 
- Återanvända i samma form 
- Återvinna 
- Nyttiggöra på annat sätt, t.ex. genom energiåtervinning 
- Deponera
Tillbaka till start 
B
Bakgrundshalt Summan av naturlig halt och antropogent diffust tillskott.
(NV rapport 5978)
Ballast Kornformigt material som används till byggande. Kan vara naturlig, industriellt framställd eller återvunnen.

Naturlig
: ballast av bergmaterial, som inte utsatts för något mer än mekanisk bearbetning.

Industriellt framställd
: ballast av mineraliskt ursprung, som erhållits genom en industriell process, som inbegriper termisk eller annan modifiering.

Återvunnen
: ballast, som erhållits genom bearbetning av oorganiskt material, som tidigare har använts till byggande.
(SIS)
Bearbetning Mekaniska, fysikaliska, biologiska, termiska eller kemiska processer eller kombinationer av processer, som tillämpas på mineraltillgångar, inbegripet från driften av stenbrott, i syfte att utvinna mineral, inklusive partikelstorleksändring, klassering, separering, lakning, och omanrikning av tidigare kasserat avfall, men med undantag för smältning, (andra uppvärmningsprocesser än kalkbränning) och metallurgisk verksamhet.
(EU:s direktiv om utvinningsavfall)
Bearbetningsavfall Fast avfall eller suspension som återstår efter bearbetning av mineral genom separeringsprocesser (till exempel krossning, malning, storlekssortering, flotation och andra fysikalisk‐kemiska metoder) för att skilja värdefulla mineral från mindre värdefullt berg.
(EU:s direktiv om utvinningsavfall)
Behandla avfall Återvinna eller bortskaffa avfall.
(Miljöbalken) 
Bergart Ett sammanhållet, fast kornaggregat som utgör en del av jordskorpan och som består av ett eller flera slags mineral.
(Loberg 1980)
Biprodukt Ett ämne eller föremål som

1.   har uppkommit i en tillverkningsprocess där huvudsyftet inte är att producera ämnet eller föremålet,

2.   kan användas direkt utan någon annan bearbetning än den bearbetning som är normal i industriell praxis, och

3.   kommer att fortsätta att användas på ett sätt som är hälso- och miljömässigt godtagbart och som inte strider mot lag eller annan författning. 

(Miljöbalken)
Block  Bergstycke med kornstorlek större än 200 mm. 
(TNC 59)
Bortskaffa avfall  Göra sig av med något som är avfall utan att återvinna det eller utan att lämna det till någon som samlar in eller transporterar bort det.
(Miljöbalken)  

Det sista steget i avfallshierarkins hanteringssätt.
Byggprodukt Varje produkt eller byggsats som tillverkas och släpps ut på marknaden för att varaktigt ingå i byggnadsverk eller delar därav och vars prestanda påverkar byggnadsverkets prestanda i fråga om de grundläggande kraven på byggnadsverk. (Byggproduktförordningen)
Tillbaka till start 
C
Deponera Bortskaffa avfall genom att lägga det på en deponi.
(Avfallsförordningen)
Deponi En upplagsplats för avfall som finns på eller i jorden.
Som deponi räknas inte en plats där avfall 

1. lastas om för att förbereda det för vidare transport till en annan plats där det ska behandlas,

2. lagras innan det återvinns, om lagringen sker för en kortare period än tre år, eller

3. lagras innan det bortskaffas, om lagringen sker för en kortare period än ett år.

(Avfallsförordningen)
Detektionsgräns   Den minsta halt av ett ämne som en viss analysutrustning kan påvisa eller mäta.  
Tillbaka till start  
EAD-dokument European Assessment Document. 
Harmoniserade tekniska specifikationer för områden som inte täcks av harmoniserade standarder. Tas fram av the European Organisation for Technical Assessment (EOTA).
För en specifik produkt utfärdas en europeisk teknisk bedömning European Technical Assessment (ETA).
EBH Efterbehandling (av förorenat område).
Efterbehandlingsåtgärd En åtgärd som syftar till att eliminera eller minska den nuvarande och framtida påverkan på människors hälsa, miljön eller naturresurser från föroreningar i mark, grundvatten, sediment, deponier, byggnader och anläggningar.
(NV rapport 5978)
Ekologi  Vetenskapen som behandlar samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i.
(Wikipedia) 
End of waste  När avfall upphör att vara avfall:

Enligt Avfallsdirektivet ska visst specifikt avfall upphöra att vara avfall i den mening som avses i avfallsdirektivets artikel 3.1 när det har genomgått ett återvinningsförfarande, inbegripet materialåtervinning, och uppfyller specifika kriterier som utarbetats på följande villkor:
a) Ämnet eller föremålet ska användas allmänt för specifika ändamål.
b) Det ska finnas en marknad för eller efterfrågan på sådana ämnen eller föremål.
c) Ämnet eller föremålet ska uppfylla de tekniska kraven för de specifika ändamålen och befintlig lagstiftning och normer för produkter.
d) Användning av ämnet eller föremålet kommer inte att leda till allmänt negativa följder för miljön eller människors hälsa.

Kriterierna ska vid behov inbegripa gränsvärden för förorenande ämnen och ta hänsyn till ämnets eller föremålets eventuella negativa miljöeffekter. 
Specifika kriterier för när avfall upphör att vara avfall bör övervägas åtminstone för t.ex. ballastmaterial, papper, glas, metall, däck och textilier. 
Denna definition får kompletteras i "icke väsentliga delar" av medlemsstaterna, men Sverige har ännu inte gjort det.

Enligt Miljöbalken ska ett ämne eller föremål som blivit avfall upphöra att vara avfall, om det har återvunnits och uppfyller krav i fråga om fortsatt användning enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 39 eller 40 § i Miljöbalken. Inga sådana har meddelats ännu. 
Energiaska Restprodukt som genereras vid förbränning av biobränslen och avfall.
Energiåtervinning  Tillgodogörande av ett energiflöde som annars skulle gå till spillo. Till exempel utvinning av energi, som är kemiskt bunden i ett plast- eller pappersmaterial, genom förbränning. 
(Nationalencyklopedin).
Entreprenadberg Bergmaterial som uppkommer vid exempelvis väg- eller tunnelbyggen och/eller har producerats i mobila krossar i icke-tillståndsgivna täkter.
(SGU)
 
Erosion  Nötande och bortförande inverkan av vatten, vind eller is på berg eller jord.
(TNC 59)
Ex situ behandling Behandling av massor eller vatten från ett objekt efter att dessa har förflyttats från sitt ursprungliga läge genom schaktning, muddring, pumpning eller motsvarande. Ex situ behandling kan utföras inom eller utanför objektet.
Tillbaka till start 
F 
Falsk kohesion  En sammandragande kraft som bidrar positivt till jordens hållfasthet. Uppträder mellan jordpartiklar i jordlager som inte är vattenmättade. Beror på att jordens porer innehåller luftbubblor förutom vatten, och ytspänningen runt dessa luftbubblor ger upphov till kraften. Är mest märkbar i silt- och sandjordar.
Farligt avfall Avfall som i bilaga 4 till avfallsförordningen beskrivs med en avfallskod markerad med en asterisk (*) eller som enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 12 § avfallsförordningen ska anses vara farligt avfall.
(Avfallsförordningen)
Finjord Sammanfattande namn för fraktionerna ler och silt. Har korn med kornstorlek mindre än 0,06 mm.
Finmaterial  Material med kornstorlek mindre än 0,063 mm.
Flytbenägen jord En jord som blir flytande om den utsätts för rörelser och vibrationer. 
Friktionsjord  Jord vars skjuvhållfasthet till övervägande del beror på friktion mellan kornen. Grus och sand är exempel på friktionsjord.
Friktionsvinkel  Lutningsvinkel hos en kurva som visar sambandet mellan skjuvhållfasthet och normalspänning i friktionsjord.
(TNC 59) 
Förbereda avfall för återanvändning  Kontrollera, rengöra eller reparera något som är avfall så att det kan återanvändas utan ytterligare behandling.
(Miljöbalken) 
Förebygga avfallsuppkomst  Vidta åtgärder innan ett ämne eller föremål har blivit avfall och som syftar till en minskning av mängden avfall, en minskning av mängden skadliga ämnen i material och produkter eller en minskning av de negativa effekter på människors hälsa och miljön som avfall ger upphov till.
(Miljöbalken) 

Första steget i avfallshierarkins hanteringssätt.
Förorenat område En deponi, mark, grundvatten eller sediment som är så förorenat av en punktkälla att halterna påtagligt överskrider lokal/regional bakgrundshalt.
(NV rapport 4918)

Ett område är förorenat om den representativa halten överskrider ett riktvärde. Riktvärdet kan vara ett generellt riktvärde, ett platsspecifikt riktvärde eller ett annat uppställt åtgärdsmål.
(NV rapport 5888)
Förorening Ett ämne som härrör från mänsklig aktivitet och som förekommer i jord, berg, sediment, vatten eller byggnadsmaterial i en halt som överskrider bakgrundshalten.
(NV rapport 5978)
Förädling Bearbetning för att få värdefullare egenskaper.  
Tillbaka till start 
Geologi  Läran om Jorden (av grekiskans ge, jord, och logos, lära). Det är den vetenskap inom vilken man utforskar, undersöker och beskriver hur Jorden är uppbyggd och hur den har bildats. 
(SGU)
Geoteknik Läran om jords och bergs tekniska egenskaper samt dess tillämpning vid planering och byggande, inklusive tekniska lösningar och byggmetoder. 
Graderingstal Ett mått på kornstorleksfördelningen. Betecknas med Cu och beräknas som förhållandet d60/d10, där dx innebär den sikt genom vilken x viktprocent av det siktade materialet passerar.
Grundvatten Den underjordiska delen av vattnets kretslopp i naturen. Det vatten som finns där jordens porer och bergets sprickor är helt vattenfyllda. Bildas genom infiltration av ytvatten från nederbörd eller från ytvattendrag. Grundvattenförhållandena beror därför av geologiska, topografiska, hydrologiska och klimatologiska faktorer. 
Grus  Jordart där grusfraktionen utgör den karakteriserande delen och vars lerhalt är mindre än 15 viktprocent.
(TNC 59) 
Betecknas Gr.
Grusfraktion  Kornfraktion med kornstorlek mellan 2 och 20 mm.
(TNC 59) 
Gränsvärde En haltgräns (till exempel en miljökvalitetsnorm eller dricksvattennorm) som om den överskrids kan innebära juridiska, ekonomiska eller andra påtagliga konsekvenser. Se även riktvärde.
(NV 5978)
Gyttja  En organisk jord som består av mer eller mindre omvandlade växtdelar och djurrester. Jordarten har bildats genom att sönderdelade växt- eller djurrester har sedimenterat i näringsrikt vatten, vanligen i insjöar och skyddade havsvikar. 
Tillbaka till start  
Hantera avfall 1. samla in, transportera, återvinna, bortskaffa eller ta annan fysisk befattning med avfall, eller

2. vidta åtgärder som inte innebär fysisk befattning med avfall men som syftar till att avfall samlas in, transporteras, återvinns, bortskaffas eller byter ägare eller innehavare.

(Miljöbalken)
Humus  Organiskt material, gult eller mörkbrunt till svart till färgen. Består av kol, syre, väte och kväve och bildas ur naturliga organiska material genom t.ex. nedbrytning eller omlagring.
(efter TNC 59)
Hydraulisk konduktivitet  Ett mått på hur lätt vatten kan röra sig genom ett materials porer och sprickor.
Hydrologi  Läran om vattnet på jordens landområden - dess förekomst, fördelning, egenskaper och inte minst kretslopp. Den hydrologiska läran omfattar vattnets cirkulation mellan hav, atmosfär och landområden. 
(SMHI)
Hyttsten  Masugnsslagg, en restprodukt vid järnframställning i en masugn.
Hållbarhet En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. (Brundtlandkommissionen).

En hållbar utveckling består av tre dimensioner som samspelar och stödjer varandra:
- ekologisk hållbarhet,
- social hållbarhet och
- ekonomisk hållbarhet.
Tillbaka till start 
Icke-farligt avfall Avfall som inte är farligt avfall. 

Farligt avfall: Avfall som i bilaga 4 till avfallsförordningen beskrivs med en avfallskod markerad med en asterisk (*) eller som enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 12 § avfallsförordningen ska anses vara farligt avfall.
Icke-förorenad jord  Jord som avlägsnas från markens översta skikt under utvinningsverksamheten och som inte klassificeras som förorenad enligt den nationella lagstiftningen i den medlemsstat där platsen för verksamheten är belägen eller enligt gemenskapslagstiftningen.
(EU:s direktiv om utvinningsavfall)

Enligt Naturvårdsverket bedöms massor som förorenade om föroreningshalterna är högre än de normala bakgrundshalterna.
Klart högre halter kan accepteras om man efter en miljö- och hälsoriskbedömning (naturvetenskaplig grund) samt efterföljande riskvärdering (framförallt tekniska, ekonomiska och sociala faktorer) kommer fram till att riskerna är acceptabla.  
ICP  Inductively Coupled Plasma. En laboratoriemetod för analys av grundämnen (främst metaller) i jord och andra fasta material. 
Inert avfall Avfall som inte genomgår några väsentliga fysikaliska, kemiska eller biologiska förändringar. 

Inert avfall löses inte upp, brinner inte och reagerar inte fysikaliskt eller kemiskt på något annat sätt, inte heller bryts det ned biologiskt eller inverkar på andra material som det kommer i kontakt med på ett sätt som kan orsaka skador på miljön eller människors hälsa.

Den totala lakbarheten och det totala föroreningsinnehållet i avfallet samt ekotoxiciteten hos lakvattnet skall vara obetydliga och får framför allt inte äventyra kvaliteten på yt- och/eller grundvatten.
(Deponeringsdirektivet (1999/31/EG)
Tillbaka till start
J  
Jord  Jordskorpans lösa avlagringar. (TNC 59)
Har bildats vid omvandling av jordskorpans översta lager genom vittring och fysikaliska/kemiska och biologiska processer. Består av mineralpartiklar, organiskt material, vatten, luft samt levande organismer. (SS-EN ISO 11074)
På en viss plats ger de olika processerna upphov till en jordprofil med vertikalt arrangerade lager, s.k. jordhorisonter.
Jordart Jord klassificerad efter olika indelningssätt, t.ex. kornstorlek eller kemisk sammansättning.
(TNC 59) 
Jordlagerföljd   
Jordtryck  Tryck från jord mot en konstruktion eller en tänkt yta.
För en begränsad yta, t.ex. hos en ankarplatta, räknas jordtrycket som total tryckkraft. För en vägg eller liknande räknas jordtrycket som kvoten mellan kraft och längd eller kraft och area.
(efter TNC 59)
Tillbaka till start 
K  
Kapillaritet  En vätskas förmåga att till följd av ytspänning stiga eller kvarhållas i ett rör eller ett poröst material.
Ordet kapillaritet används även i betydelsen kapillär stighöjd.
(TNC 59) 
Kapillärbrytande skikt  Materialskikt som under antagna temperatur- och fuktförhållanden hindrar vätskegenomgång genom kapillär transport.
Inom geotekniken används begreppet speciellt för skikt (i jord) med liten förmåga att kapillärt kvarhålla vatten i hålrummen.
(efter TNC 59) 
Kapillär stighöjd  Avstånd från grundvattennivå, eller nivå för en fri vattenyta, till högsta nivå för kapillärvatten; jfr kapillaritet.
(TNC 59)

När ett materiallager är tjockare än materialets kapillära stighöjd kan det räknas som ett kapillärbrytande skikt.
Kapillärvatten Vatten som kvarhålls eller transporteras i hålrum i t.ex. jord eller berg till följd av ytspänning; jfr kapillaritet.
(TNC 59)
Kohesion Inre sammanhållning orsakad av attraktionskraft mellan molekyler.
(TNC 59)
Kohesionsjord  Jord vars skjuvhållfasthet till övervägande del beror på kohesion. Lera är exempel på kohesionsjord.
(TNC 59) 
Kornfraktion  Kornstorleksintervall. Exempel på kornfraktioner är blockfraktion, grusfraktion, sandfraktion, siltfraktion och lerfraktion. 
Kornstorleksfördelning  Fördelning av partiklar i ett material med avseende på kornstorlek.
Illustreras ofta grafiskt i ett diagram där x-axeln anger korndiametern i mm och y-axeln anger andel (i viktprocent) av partiklarna som är mindre än den angivna diametern. 
Bestäms oftast med hjälp av siktning.  
Korskontaminering  När föroreningar smittar mellan olika prover som hanteras med samma provtagningsutrustning.
(SGF Rapport 2:2013) 
Kvicklera   Lera med stor sensitivitet, det vill säga där skjuvhållfastheten är markant lägre i omrört tillstånd. 

Leror vilkas lerskelett vid omrörning faller samman och vars skjuvhållfasthet därmed sjunker till värden nära noll.

Lera med sensitiviteten större än eller lika med 50 och med en omrörd odränerad skjuvhållfasthet mindre än 0,4 kPa. Sensitiviteten anger förhållandet mellan den odränerade skjuvhållfastheten i ostört respektive omrört tillstånd. De flesta kvickleror har bildats i avlagringar som avsattes i saltvatten vid den senaste istidens avsmältning.
(SGI Varia 526)
Känslig markanvändning (KM) Markanvändning där föroreningsnivåer normalt inte begränsar markanvändningen och där grundvatten och ytvatten intill området skyddas.
Marken kan användas för bostäder, jordbruk, skolor och liknande. Finns fördefinierad som ett givet scenario i Naturvårdsverkets riktvärdesmodell för förorenad mark.
(NV rapport 5978)
Tillbaka till start 
L  
Lakvatten  All vätska som rinner igenom det deponerade avfallet och som tränger ut ur eller innehålls i en deponi. (Deponeringsdirektivet) 

Vätska som perkolerar genom det deponerade avfallet och släpps ut från eller samlas upp i en avfallsanläggning, inbegripet förorenat lakvatten, som kan ha skadliga effekter på miljön om det inte behandlas på lämpligt sätt.
(EU:s direktiv om utvinningsavfall)
Landfill mining  Utvinning av värdefulla råvaror, t.ex. metaller, från en nedlagd deponi. Deponiåtervinning.
Lera  Naturligt avsatt mineralisk kohesionsjord med kornstorlek mindre än 0,002 mm.
Lerhalt Andelen ler av finjorden, angiven som halt 0,002/0,063 mm i viktprocent.
Lerfraktion  Kornfraktion med kornstorlek mindre än 0,002 mm. Benämns även ler. 
Lermorän  Morän med lerhalt över 15 viktprocent. Har vanligen bildats av kalk- eller lerbergarter eller i vissa områden av äldre sedimentär lera.
(TNC 59)
Tillbaka till start  
M  
Markbyggande  Alla typer av markarbeten och geokonstruktioner, t.ex. bankar, skärningar, schakter, grundförstärkningar, grundläggning och stödkonstruktioner. 
Markradon  Radongas i marken. Härstammar från grundämnena uran och radium som förekommer i varierande omfattning i alla jord- och bergarter.
Materialåtervinna avfall Upparbeta avfall till nya ämnen eller föremål som inte ska användas som bränsle eller fyllnadsmaterial.
(Miljöbalken)
Miljökvalitetsnorm (MKN)  Anger förorenings- eller störningsnivå som efter en viss tidpunkt inte får eller bör över- eller underskridas eller som ska eftersträvas.
En miljökvalitetsnorm kan omfatta ett visst geografiskt område eller hela landet. Regeringen föreskriver vilka normer som ska gälla i landet. Miljökvalitetsnormer är juridiskt bindande.
(NV rapport 5978)
Mindre känslig markanvändning (MKM) Markanvändning där föroreningsnivåer begränsar markanvändningen och där skyddet av hälsa och markmiljö på området är mindre omfattande än för känslig markanvändning (KM).
Grundvattnet är skyddat på ett visst avstånd från området. Marken kan användas för kontor, handel, industri, trafikanläggning och dylikt.
Finns fördefinierad som ett givet scenario i Naturvårdsverkets riktvärdesmodell för förorenad mark.
Mineral  Naturligt förekommande fyndigheter i jordskorpan av ett organiskt eller oorganiskt ämne som energibränsle, malm, industrimineral och konstruktionsmineral, men med undantag för vatten.
(EU:s direktiv om utvinningsavfall)
Mineraljord  Jord som innehåller mindre än 20 viktprocent organiskt material. 
Modifiering (av material) Förändring av materialegenskaper.
Morän  Av inlandsis lösryckt, transporterat och avlagrat material från äldre jordar och berg.
(TNC 59)

Består oftast av kantigt material som innehåller en blandning av alla kornstorlekar, från lerpartiklar upp till jättelika block.
(SGU)

Indelas beroende på sammansättning i lermoräner, siltmoräner, sandmoräner, grusmoräner, sten- och blockmoräner och blandkorniga moräner.
Månggraderad jord Jord som innehåller flera olika kornfraktioner. Definieras av att graderingstalet är större än 15.
Tillbaka till start   
N  
Naturlig halt Den halt av ett ämne som skulle föreligga utan antropogen påverkan, ofta uttryckt som förindustriell halt.
(NV rapport 5978)
Tillbaka till start  
O  
Organiskt material Material som innehåller kol. Markens organiska material består främst av nedbrutna rester från döda växter och djur. 
Organisk jord  Jord som består till mer än 20 viktprocent av organiskt material.
Osorterad jord  Jord som inte har sorterats av vind eller vatten och som därför innehåller en blandning av alla kornstorlekar. Morän är ett exempel.
Tillbaka till start 
P  
Permeabilitet  Vattengenomsläpplighet. Beror främst på porstorlek och total porvolym. Definieras som kvoten mellan transporthastigheten och den hydrauliska gradienten (k). Anges i m/s. 
Plasticitet (hos jord) Egenskapen att uppvisa kvarstående deformation vid belastning (till skillnad från elastisk/återgående deformation).
En jords plasticitet beror av jordtypen och vattenkvoten.
Plasticitetstal/
plasticitetsindex
Det vattenkvotsintervall inom vilket en omrörd finkornig jord är plastisk. Definieras av Atterbergs gränser: flytgränsen (wL) minus plasticitetsgränsen (wP). Betecknas med IP och anges i %.
Platsspecifikt riktvärde Ett riktvärde som är framtaget för ett specifikt objekt och dess speciella förutsättningar.
Porvattentryck  Trycket hos vatten i jords porer. Portrycket påverkar jordens stabilitet och bärighet, t.ex. deformationen vid olika belastningar. Det beror på att spänningar från olika belastningar på en jord bärs både av de enskilda kornen och av det fria porvattnet.

Hydrostatiskt porvattentryck: porvattentryck som på alla nivåer under markytan är lika med trycket som enbart orsakas av vattnets egen tyngd. Detta inträffar när grundvattenströmning inte förekommer eller när grundvattenströmningen är enbart horisontell.

Negativt porvattentryck: porvattentryck som är lägre än det hydrostatiska. Inträffar i ett vattenförande lager som fungerar som dränerande lager för närliggande jord.

Porvattenövertryck: porvattentryck som är högre än det hydrostatiska. Inträffar i ett vattenförande lager som fungerar som kanal för inströmmande vatten från t.ex. en närbelägen bergformation. Kan leda till stora deformationer och brott vid en lägre belastning (än om trycket hade varit hydrostatiskt).

Ibland kan jordlagerföljden leda till flera grundvattenmagasin med olika trycknivåer.
Porvolym  Sammanlagd volym av porer i en jord. Har tillsammans med porstorleken stor betydelse för kapillariteten och permeabiliteten.
Prestandadeklaration  Ett dokument som bland annat beskriver en CE-märkt bygg- eller anläggningsprodukts egenskaper. Innehållet är bestämt av byggproduktförordningen och den specifika harmoniserade standarden. Dokumentet upprättas av tillverkaren.
Produkt  Se Byggprodukt 
Projektering Planering och specifikation i detalj för hur ett arbete(byggnads-, anläggnings- eller EBH-arbete) ska genomföras samt vilka krav som ska ställas på den entreprenör som genomför arbetet.
Tillbaka till start 
R  
Ras En snabb massrörelse i jord eller berg, där de enskilda delarna (jordkorn, stenar etc.) rör sig fritt i förhållande till varandra.
Recipient Ett ytvattenområde eller grundvattenmagasin som tar emot föroreningar från ett förorenat område.
Rehabilitering (av område som påverkats av avfallsanläggning)  Behandling av område som påverkats av en avfallsanläggning, så att området återställs i tillfredsställande skick, särskilt med avseende på markkvalitet, djur‐ och växtliv, naturliga livsmiljöer, sötvattensystem, landskap och eventuella nyttoanvändningar.
(EU:s direktiv om utvinningsavfall)
Representativ halt En halt som ska representera ett mått på föroreningsgraden i ett område. En sådan halt kan t.ex. vara medelhalten, den 95%-iga övre konfidensgränsen för medelhalten eller en percentil i den statistiska fördelningen av föroreningshalter i området. 
(NV 5888) 
Restberg Överblivet bergmaterial från naturstens- eller industrimineralbrytning.
Restprodukt  Material som inte avsiktligt framställs i en produktionsprocess och som kan vara ett avfall eller en biprodukt. 
(EU-kommissionen)
Riktvärde I efterbehandlingssammanhang den föroreningshalt i ett medium under vilken risken för negativa effekter på människor, miljö eller naturresurser normalt är acceptabel. Är inte juridiskt bindande. Se även gränsvärde.
(NV 5978)
Riskhantering Hantering av osäkerheter genom att systematiskt värdera och behandla de risker som påverkar en verksamhets förutsättningar att nå sina mål.
Tillbaka till start 
S  
Sand  Jordart där sandfraktionen utgör den karakteriserande delen och vars lerhalt är mindre än 15 viktprocent.
(TNC 59)  
Sandfraktion  Kornfraktion med kornstorlek mellan 0,06 och 2 mm.
(TNC 59) 
Sanering (av förorenade områden) Åtgärder för att minska risken för skador, på människor och miljön, på grund av föroreningarna i området.
Schaktmassor Massor som består av jord eller annat material som lossgjorts genom schaktning.
Schaktning Lossgörning och förflyttning av jord eller berg.
(TNC 59) 
Sediment, sedimentation  Avlagring/avsättning av jord i vatten eller luft. Har bildats genom inverkan av gravitation, vind eller vattenströmmar. 
Förorenade sediment förekommer på havs- eller sjöbottnar och innehåller metaller och organiska föroreningar som härrör från utsläpp från t.ex. industrier och samhällen.
En specifik sorts bottensedimentlager som bara innehåller massafibrer från trä- och pappersindustrier kallas fiberbankar.
Siktning  Bestämning av kornstorleksfördelning med hjälp av siktar, dvs. inramade tråddukar av metall där hålen är lika stora. Hålen är vanligtvis kvadratiska. 
Silt  Jordart där siltfraktionen utgör den karakteriserande delen och vars lerhalt är mindre än 15 viktprocent.
(TNC 59) 
Siltfraktion  Kornfraktion där kornen har kornstorlek mellan 0,002 och 0,06 mm.
Självdränerande  Beteckning på ett material vars permeabilitet är större än 0,1 mm per sekund. 
Skred En snabb massrörelse i jord eller berg, där en sammanhängande massa av jord eller en del av en bergslänt kommer i rörelse. 
Slaggrus Avfallsbranschens benämning på en förädlad bottenaska från förbränning av hushålls-, industri- och verksamhetsavfall i en rosterpanna. Förädlingen innebär bland annat att magnetiska metallpartiklar i askan har sorterats bort och att den har lagrats en viss tid utomhus.
Stabiliserad jord  Jord som omformats från ett löst material till ett fast material genom inblandning av bindemedel. 
Sten  Bergstycke med kornstorlek (partikeldiameter) mellan 20 och 200 mm.
(TNC 59) 
Stickprov  Med statistisk terminologi: den mängd prover som tas för att karaktärisera en jordvolym, inte varje enskilt prov.
Sättning  Vertikal deformation (hos jord, markyta, byggnad eller väg). 
Tillbaka till start
T  
Tillsyn Tillsyn över miljöfarlig verksamhet ska säkerställa syftet med miljöbalken och föreskrifter som har meddelats med stöd av balken. Tillsynen regleras av miljötillsynsförordningen som är indelad i Allmänt om miljötillsyn, Operativ tillsyn och Tillsynsvägledning. Operativ tillsyn är inspektioner och besiktningar som utövas direkt mot den som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd.  
Tillsynsmyndighet Länsstyrelsen är som regel tillsynsmyndighet över tillståndspliktiga miljöfarliga verksamheter (A- och B-verksamheter) men tillsynsansvaret kan överlåtas till kommunens miljönämnd, om kommunen begär detta.  
Tillsynsvägledning Länsstyrelsen är tillsynsvägledande myndighet på regional nivå. Länsstyrelsen ger råd och stöd till den operativa tillsynsmyndigheten i länets kommuner, samordnar den operativa tillsynen i länet samt följer upp och utvärderar den operativa tillsynen i länets kommuner.
Tjälfarlig Som kan ge tjällyftning och som vid tjällossning kan bli uppmjukad av frigjort överskottsvatten.
Jordmaterial indelas i fyra klasser med avseende på tjälfarlighet:
1) Icke tjällyftande
2) Något tjällyftande
3) Måttligt tjällyftande
4) Mycket tjällyftande jordarter.
Tjälfarligheten beror bl.a. på finjordshalt och lerhalt. Kriterier för indelningen finns i AMA.
Tjälskador  Skador som uppstår som följd av tjällyftning eller tjällossning. Exempel är sprickor och sättningar eller dålig bärighet på grund av vattenöverskott.
Torv  En organisk jordart som bildas av växtrester på sådana ställen där fuktigheten är så stor att växterna genom vattnet skyddas från förmultning.
Torv klassificeras av förmultningsgraden, oftast efter von Posts 10-gradiga skala. Bedömningen görs genom att man kramar ett torvprov i handen.
Torv indelas grovt i filttorv (låg förmultningsgrad där växtstrukturen är lätt urskiljbar), mellantorv (måttlig förmultningsgrad där växtstrukturen är urskiljbar) och dytorv (hög förmultningsgrad där växtstrukturen inte är urskiljbar för blotta ögat).
Toxikologi  Läran om hur giftiga ämnen påverkar människor, djur och miljön. 
Tillbaka till start
U  
Upplag Konstruerad anläggning för deponering av fast avfall på markytan.
(EU:s direktiv om utvinningsavfall)
Urberg  Den äldsta delen av Sveriges berggrund. Bildades för ca 2800-545 miljoner år sedan och utgörs bland annat av graniter och gnejser.
Tillbaka till start
 V
Vattenmättad, vattenmättnadsgrad  Vattenmättnadsgraden anger hur stor del av porvolymen som är fylld av vatten. Den betecknas med Sr och mäts i procent. För helt torrt material är Sr = 0 % och för vattenmättad jord är Sr = 100 %.
Viskositet  Mått på en vätskas inre friktion. Ju högre viskositet, desto mer trögflytande. Anges i Pascalsekund (Pa s). Några exempel: Vatten har viskositeten 0,001 Pa s och sirap har viskositeten 10 Pa s.
Tillbaka till start
Y  
Tillbaka till start
Å 

Återanvändning

Varje förfarande som innebär att produkter eller komponenter som inte är avfall återanvänds i samma syfte för vilket de ursprungligen var avsedda.
(Avfallsdirektivet)

Steg två i avfallshierarkins hanteringssätt.

Återvinna avfall

Vidta en åtgärd som innebär att avfall kommer till nytta som ersättning för något annat material eller förbereder det för en sådan nytta eller en åtgärd som innebär att avfall förbereds för återanvändning.
(Miljöbalken)

Steg tre i avfallshierarkins hanteringssätt.
Återvinning av avfall för anläggningsändamål En åtgärd där avfall ersätter traditionella anläggningsmaterial och i en sådan mängd som behövs för konstruktionens funktion. Konstruktionen ska även fylla en funktion.
(Naturvårdsverket)
Tillbaka till start
Ä  
  
Ö 
Överskottsmassor Schaktningsrester som inte återanvänds.
Tillbaka till start

 

 




 

Senast uppdaterad/granskad: 2019-01-15
Hjälpte informationen dig? Ja Nej