Provtagning och fältundersökning

De prover som tas och de undersökningar som görs ligger till grund för kommande bedömningar och beslut för det förorenade området. Här ger vi tips om vad man bör tänka på och några exempel på provtagnings- och fältmätningsmetoder. Under rubriken Mer information hittar du handböcker och rapporter i ämnet.

Provtagningsplan

Innan man utför undersökningen behöver man beskriva vilka fältarbeten som ska utföras och varför. Beskrivningen görs i en provtagningsplan som brukar innehålla följande delar: 

  • En konceptuell modell eller problembeskrivning: Beskriver risksituationen för det förorenade området och består förenklat av riskobjekt, transportvägar och skyddsobjekt. Riskobjektet kan vara en nedgrävd tunna med bekämpningsmedel, en förorening i jord i form av rester från en industriverksamhet eller en förorening som sedimenterat i botten på en sjö.
    Skyddsobjekten kan vara människor, markmiljön, grund- eller ytvattnet.
    Exempel på transportvägar är avgång av förorening till inomhusluft, utlakning från jord till grundvatten eller diffusion från sediment till ytvatten.
    För att en risk ska uppkomma måste alla tre delarna finnas.
Konceptuell modell Foto: SGI

 

  • Provtagningens syfte:  Många gånger måste provtagningen anpassas i fält. Det kan bero på hinder som gör att provtagningspunkter måste flyttas eller på observationer av en synlig förorening under arbetets gång. Om fältpersonalen känner till undersökningens syfte kan rätt beslut fattas direkt på plats.
  • En beskrivning av området och verksamheten: Anger var området är beläget, hur geologin och hydrogeologin ser ut och vilka skyddsobjekt (t.ex. bostadsområden och vattendrag) som finns i närheten. Även historiken för den verksamhet som har orsakat föroreningen beskrivs här, liksom framtida planer för området.
  • En beskrivning av provtagningen: Talar om vilken utrustning som ska användas, vilka media (t.ex. jord, vatten, sediment, byggnadsmaterial och biota) som ska provtas och hur provtagningspunkterna ska placeras.
  • Analysprogram: Beskriver vilka laboratorieanalyser som planeras för proverna. Här anges också om några mätningar eller tester ska utföras i fält.
  • Hinder för provtagningen: Det kan vara byggnader, ledningar eller andra markinstallationer, pågående verksamhet eller annat som påverkar hur provtagningen kan göras.
  • Dokumentation: Beskriver hur arbetet ska redovisas och kan bestå av fältanteckningar, data från inmätning av provtagningspunkter, fotografering och resultat från fältmätningar och tester.

Provtagning

Undersökningen kan omfatta provtagning av jord, yt- och grundvatten, luft, sediment, byggnads- och konstruktionsmaterial samt djur och växter (biota).

Jordprover tas vanligen genom borrning eller grävning. Den vanligaste borrmetoden är skruvborrning, men också foderrörsborrning och borrning med samtidig vibration (sonic drill) utförs. Fördelarna med borrning är främst att det går att ta prover på stora djup och att grundvattenrör kan installeras i borrhålen. Grävning med grävmaskin ger en bra överblick över jordarter och fungerar även i steniga jordar.

För provtagning av grundvatten från grundvattenrör finns hämtare och olika typer av pumpar. Vilken metod som ska användas beror på vad som ska analyseras, på grundvattenrörets konstruktion och på hur grundvattenförhållandena i området ser ut.

Sedimentprov kan tas med rörprovtagare eller med huggare. När man använder en rörprovtagare (ett rör trycks ner i sedimenten) får man en tydlig bild av olika skikt som sedan kan delas upp inför analys. Med en huggare kan man ta prov från bottnar med löst material som inte kan tas upp med en rörprovtagare.

Passiva provtagare används oftast i vatten eller luft. Provtagaren innehåller en adsorbent som binder den förorening som ska undersökas. När provtagaren suttit ute en tid (ett par veckor–en månad), analyserar man adsorbenten. Provtagaren påverkas av halterna i omgivande medium under hela den tid den sitter ute, vilket gör att även tillfälliga ”toppar” bidrar till resultatet.

Fältmätningar

Vissa mätningar kan göras på proverna redan i fält, i samband med provtagningen. För vissa parametrar blir resultaten mer tillförlitliga om man utför mätningarna så snart som möjligt efter att provet är taget.

På vattenprover mäts ofta pH, elektrisk ledningsförmåga (elektrisk konduktivitet) och temperatur. Beroende på vilken typ av undersökning som görs och vilka föroreningar som finns på platsen kan också löst syre och redoxpotential mätas. Samtliga dessa parametrar ska man mäta så snart som möjligt.

PID (Photo Ionization Detector) och XRF (X-ray fluorescense) är två mätinstrument som används vid mätning på fast material (jord, sediment och byggnadsmaterial). PID används för att mäta summan av flyktiga kolväten (VOC). Instrumentet mäter halten i luften över provet, d.v.s. de ämnen som förångas och avgår till luft. XRF mäter metallhalten i fasta material. Vid mätningen sänds en röntgenstråle ut från instrumentet, studsar mot atomerna i materialet och sänds tillbaka till instrumentet. Styrkan på reflektionen tolkas som en halt. Instrumentet fungerar olika bra för olika grundämnen och är användbart t.ex. vid översiktlig undersökning av nedlagda impregneringsanläggningar.

Hydrauliska tester gör man för att kunna beräkna markens genomsläpplighet, som i sin tur ger en uppfattning om transport och spridning av föroreningar via grundvattnet. Ett enkelt hydrauliskt test är enhålstest (på engelska: slugtest), som utförs genom att grundvattenytan i ett grundvattenrör höjs eller sänks hastigt och återhämtningen till ursprunglig grundvattennivå registreras. Markens genomsläpplighet beräknas utifrån den tid det tar för grundvattennivån i röret att återgå till den ursprungliga nivån. 

Resultatet av fältmätningarna är till hjälp för att avgöra vilka parametrar och prover som ska analyseras i laboratoriet eller som underlag för att bedöma spridning.
Läs mer om Laboratorieanalyser.

Mer information

Fälthandbok Undersökningar av förorenade områden. SGF Rapport 2:2013. Vänder sig till alla som planerar, genomför och handlar upp undersökningar av förorenade områden. Innehåller metodbeskrivningar för ett urval provtagningsmetoder samt mallar och protokoll. Ansluter till kraven för certifierad provtagning. Redovisar SGF:s uppfattning och kan betraktas som normgivande i de delar som inte behandlas i standarder eller andra regelverk.

Provtagningsstrategier för förorenad jord, 2009. Från kunskapsprogrammet Hållbar Sanering, NV Rapport 5888. Vänder sig till personer med bred allmänkompetens inom ämnet förorenade områden och grundläggande statistiska kunskaper. Lyfter fram statistiska metoder för att hantera osäkerheter. Kan vara ett stöd för att diskutera relationen mellan önskad säkerhet och provtagningens omfattning. Innehåller även en exempelsamling, en ordlista och statistiska hjälpmedel. 

Dynamiska miljöundersökningsmetoder för förorenade områden. SGF rapport 3:2017. Ger en översikt och metodbeskrivning för en strategi där beslut om provtagningspunkter, djup och analysmetoder anpassas under provtagningens gång utifrån den information som erhålls.

Klorerade lösningsmedel i mark och grundvatten Att tänka på inför provtagning och upphandling. SGF rapport 2:2011. Behandlar egenskaper hos klorerade lösningsmedel, hälsoaspekter och provtagningsmetoder m.m. Tipsar även om fördjupningslitteratur i ämnet.

Hantering och analys av prover från förorenade områden osäkerheter och felkällor. SGF rapport 3:2011. Omfattar prover av jord, sediment, grund- och ytvatten samt i viss mån porluft. Beskriver lämplig hantering i fält, vid fältanalys och vid laboratorieanalys. Även kvalitetssäkringsystem och dokumentationskrav behandlas.􀁄􀀃􀁕􀁄􀁓􀁓􀁒􀁕􀁗􀀃􀁏􀁜􀁉􀁗􀁈􀁕􀀃􀀃􀁋􀁘􀁕􀀃􀁓􀁕􀁒􀁙􀁈􀁕􀁑􀁄􀀃􀁉􀁕􀁮􀁑􀀃􀁈􀁗􀁗􀀃􀁉􀁼􀁕􀁒􀁕􀁈􀁑􀁄􀁗􀀃􀁒􀁐􀁕􀁮􀁇􀁈􀀃􀁅􀁼􀁕􀀃􀁋􀁄􀁑􀁗􀁈􀁕􀁄􀁖􀀃􀁉􀁼􀁕􀀃􀁄􀁗􀁗􀀃􀁕􀁈􀁖􀁘􀁏􀁗􀁄􀁗􀁈􀁗􀀃􀁉􀁕􀁮􀁑􀀃􀁘􀁑􀁇􀁈􀁕􀁖􀁼􀁎􀁑􀁌􀁑􀁊􀁈􀀃􀁊􀁈􀀃􀁈􀁑􀀃􀁖􀁮􀀃􀁕􀁬􀁗􀁗􀁙􀁌􀁖􀁄􀁑􀁇􀁈􀀃􀁅􀁌􀁏􀁇􀀃􀁖􀁒􀁐􀀃􀁐􀁼􀁍􀁏􀁌􀁊􀁗􀀃􀁄􀁙􀀃􀀃􀁉􀁼􀁕􀁋􀁮􀁏􀁏􀁄􀁑􀁇􀁈􀁗􀀃􀁓􀁮􀀃􀁓􀁏􀁄􀁗􀁖􀁈􀁑􀀒􀀃􀁌􀀃􀁓􀁘􀁑􀁎􀁗􀁈􀁑􀀃􀁙􀁌􀁇􀀃􀁗􀁌􀁇􀁓􀁘􀁑􀁎􀁗􀁈􀁑􀁉􀁼􀁕􀀃􀁓􀁕􀁒􀁙􀁗􀁄􀁊􀁑􀁌􀁑􀁊􀁈􀁑􀀑

ISO 18400, Soil quality – Sampling. Innehåller flera kommande standarder som berör provtagning av förorenad jord. De kommer att kunna beställas från SIS, www.sis.se.
– Part 100: Guidance on the selection of sampling standards, publ
– Part 101: Framework for the preparation and application of a sampling plan, publ 
– Part 102: Selection and application of sampling techniques, publ 
– Part 103: Safety, publ
– Part 104: Strategies, under utv
– Part 105: Packaging, transport, storage and preservation of samples, publ
– Part 106: Quality control and quality assurance, publ
– Part 107: Recording and reporting, publ
– Part 201: Physical pretreatment in the field, publ
– Part 202: Preliminary investigations, under utv
– Part 203: Investigation of potentially contaminated sites, under utv
– Part 204: Guidance on sampling of soil gas, publ
– Part 205: Guidance on the procedure for investigation of natural, near-natural and cultivated sites, publ
– Part 206: Guidance on the collection, handling and storage of soil for the assessment of biological functional and structural endpoints in the laboratory, under utv

Metodik för statistisk utvärdering av miljötekniska undersökningar i jord, 2009. Från kunskapsprogrammet Hållbar Sanering, NV Rapport 5932. Beskriver hur man kan strukturera en statistisk utvärdering av tillgänglig information från förorenade områden – både förhandskunskap och insamlad data. Lyfter fram statistiska metoder för vissa delar i en riskbedömning, men också som underlag för kostnadsuppskattningar i en åtgärdsutredning.

Undersökning av föroreningar i berggrund, 2009. Från kunskapsprogrammet Hållbar Sanering, NV Rapport 5930.

Förorenade byggnader. Provtagning och riskbedömning. SGF rapport 1:2010. Omfattar byggnader som förorenats av tidigare eller  nuvarande verksamheter. Behandlar även avfallsklassificering och återanvändning av rivet byggnadsmaterial.

Senast uppdaterad/granskad: 2019-04-05
Hjälpte informationen dig? Ja Nej