Sanering i Gusums bruk Foto: Torbjörn Thuresson, SGI

Inventering och riskklassning

Inventeringen utförs enligt MIFO-metodiken, det vill säga Metodik för Inventering av Förorenade Områden, som är framtagen av Naturvårdsverket. Riskklassningen används bland annat för att prioritera objekt.

Själva inventeringsarbetet kan genomföras av länsstyrelsen, kommunen eller någon annan aktör, till exempel den som driver en miljöfarlig verksamhet. Det är dock länsstyrelsen som samordnar arbetet och gör den slutliga bedömningen av vilken riskklass ett område får.

Inventeringen består av en djupare insamling av information om vilken typ av verksamhet som funnits på området. Området riskklassas sedan utifrån en samlad bedömning av vilken risk som finns för människors hälsa och miljön. Det finns fyra riskklasser:

  • Riskklass 1 - Mycket stor risk
  • Riskklass 2 - Stor risk
  • Riskklass 3 - Måttlig risk
  • Riskklass 4 - Liten risk 

Alla områden som misstänks vara förorenade av tidigare verksamheter ska kartläggas. Områdena får även en branschriskklassning efter vilken bransch som verksamheten tillhörde. De sammanställs sedan i en databas över potentiellt förorenade områden. Att en fastighet är med i databasen behöver inte betyda att den är förorenad. Det anger endast att en verksamhet som kan ha gett upphov till föroreningar finns eller har funnits på fastigheten.

Läs om nästa steg Undersökning och datautvärdering.

Senast uppdaterad/granskad: 2018-10-30
Hjälpte informationen dig? Ja Nej