Från utredning till genomförande

Att utforma och genomföra en grundläggning eller en jordförstärkning omfattar vanligen följande moment:

  • Inventering av tillgänglig relevant information
  • Bedömning av vilka geotekniska frågor som behöver utredas
  • Geotekniska undersökningar i fält och laboratorium
  • Val och utformning av grundkonstruktion, grundläggning, jordförstärkning eller annan geoteknisk åtgärd
  • Planering, genomförande och kontroll av de geotekniska åtgärderna

Inventering av tillgänglig relevant information

En geoteknisk utredning inleds med en genomgång av tidigare utförda geotekniska undersökningar och den information och erfarenhet om jordlager- och markförhållanden som lämnats från tidigare arbeten med grundläggning i området. Relevant information kan också finnas i SGU:s kartor över jordarter, berg och grundvatten.

Grundläggande data kan hämtas från Geodata.se samt från Branschens geotekniska arkiv som är en del av Geoteknisk sektorsportal.

Frågeställning

När man fått en översiktlig bild av de geotekniska förhållandena på platsen är det dags att formulera de specifika frågeställningarna som gäller för projektet. Handlar det om...

  • stabilitetsfrågor med risk för markbrott med skred eller ras 
  • markens bärighet med risk för långsamma sättningar över tid
  • risk för omgivningspåverkan i känsliga miljöer
  • särskilda utmaningar med djupa schakter

...eller andra utmanande frågor?

Väl avgränsade frågor ger tydligare inriktning av de geotekniska undersökningarna.

Geotekniska undersökningar i fält och laboratorium

Geotekniska undersökningar i fält görs vanligen genom att man med olika tekniker borrar eller trycker ner mätutrustning i marken. Utrustningen mäter olika egenskaper i jorden och tar prover för analys i laboratorium. Undersökningar kan också göras med geofysiska metoder från markytan eller i vissa fall från flyg eller satellit. Undersökningarna utförs i ett antal punkter placerade inom det aktuella området. De geotekniska undersökningarna ger kunskap om markens hållfasthet, förmåga att bära laster samt känslighet för olika typer av störningar till exempel grundvattensänkning eller vibrationer. Genom att sätta storheter på markmaterialets hållfasthet, kompressionsegenskaper, elasticitet med mera kan man utföra beräkningar för olika typer av belastning. 

Val och utformning av grundkonstruktion

Grundläggning kan utföras med olika metoder och val av grundläggningsmetod beror av flera faktorer. Jordlagrens sammansättning och egenskaper tillsammans med byggnadsverkets utformning och laster styr vilken grundläggningsmetod som kan bli aktuell. För att avgöra lämplig metod för grundläggning krävs en geoteknisk undersökning.

Det kan handla om djupa pålkonstruktioner (djupgrundläggning) eller mer ytliga bärande markkonstruktioner (ytgrundläggning). På lösa ler- och torvjordar krävs ofta att jordarna förstärks för att klara byggnation.

Utförande

En stor del av de fel och brister som uppträder i byggprojekt beror på missförstånd och oklar kommunikation. Att noga beskriva och följa upp hur konstruktionen utförs är en viktig uppgift.

Inför utformning och byggande av en grundkonstruktion eller annan geokonstruktion ska man göra en kategorisering av grundkonstruktionen beroende på hur svår den är att bygga och vilka risker som byggandet medför.  De kategorier som finns kallas Geoteknisk kategori GK1, GK2 och GK3, där GK1 är den enklaste. De olika kategorierna innebär olika krav på projektering, dimensionering och kontroll. I det europeiska regelverket Eurokod, som tillämpas i Sverige, sägs att en oberoende granskare ska tillsättas vid byggprojekt i kategori GK3.

Mer om Eurokod och GK3 granskning hittar du under vårt expertområde Effektivare markbygande.

Senast uppdaterad/granskad: 2019-01-11
Hjälpte informationen dig? Ja Nej