Varför inträffar skred?

En slänts stabilitet beror dels av belastningen på jorden, dels av jordens hållfasthet. Under årens lopp kan stabilitetsförhållandena förändras.

Det är vanligt att en kombination av nedanstående faktorer kan utlösa ett skred:

• Klimat- och väderberoende förändringar
• Människans ingrepp i naturen
• Förändringar genom erosion
• - förändrad grundvattennivå (förändrat portryck)
  - uttorkning eller ökad markfuktighet
  - tjälning och tining
  - urlakning
• Landhöjningen

Markens hållfasthet och stabilitet som byggnadsgrund påverkas i hög grad av vatteninnehållet och vattentrycket i marken. Ett förändrat klimat med ökad nederbörd och avrinning innebär ökade risker för skred och ras. Göta älvutredningen, som är den mest omfattande karteringen av skredrisker som genomförts i Sverige, visade att 25 procent av de kartlagda områdena längs Göta älv kommer att få en högre risknivå till följd av klimatförändringen.

Ett förändrat klimat kommer att kräva långtgående anpassning av samhället. Över hela världen pågår idag forskning för att studera konsekvenserna för planering och byggande och för att hitta metoder att anpassa infrastruktur och bebyggelse.

Aktivt
SGI arbetar aktivt med frågan sedan mer än tio år. Det handlar både om att undvika klimathot vid planering och utformning av ny bebyggelse och om anpassningsåtgärder för att skydda befintlig infrastruktur och bebyggelse. Arbetet med klimatanpassning måste integreras som en viktig del i dagens planering och markbyggande. Klimatanpassning av samhället påverkar i stor utsträckning också miljöarbetet, vilket SGI konstaterat i en utredning i samverkan med kommuner och andra myndigheter.

Glidyta

Skred inträffar genom att brott uppstår längs en glidyta. Jordlagren ovanför glidytan påverkas dels av pådrivande krafter, dels av mothållande krafter. Före skredet är dessa krafter i jämvikt. En rubbning av jämvikten längs glidytan kan utlösa skred. Jämvikten kan rubbas genom:

• Ökad belastning
• Minskad motvikt
• Försämrad hållfasthet hos jorden

Ökad belastning

Ny bebyggelse eller utläggning av fyllningsmassor ovanför släntkrönet medför att de pådrivande krafterna blir större.



Fyllningar på marken kan ha stor negativ inverkan på stabiliteten. Exempelvis väger 1 m tjock packad grusfyllning ca två ton per kvadratmeter (motsvarar belastningen av ett tvåvåningshus). 

Minskad motvikt

Jämvikten påverkas också av vad som händer i släntens nedre del.



En del av de mothållande jordmassorna vid släntfoten (motvikten) kan eroderas bort av ett vattendrag eller genom schaktningsarbeten och muddringsarbeten.

Utmed ett vattendrag eller en sjö fungerar lasten från vattnet som en mothållande (stabiliserande) kraft mot slän­ten. En avsänkning av vattennivån vid släntfot leder till minskad motvikt. Därmed ökar sannolikheten för ett skred.

Försämrad hållfasthet i jorden

Det är jordarternas egenskaper och sammansättning, grundvattenförhållandena samt de topografiska förhållandena (höjdskillnaderna) som avgör släntens stabilitet eller skredbenägenhet Hållfasthetsegenskaperna kan försämras av flera orsaker. Ett exempel är höjning av grundvattennivån, som ger ökat vattentryck i jordens porer (höjt portryck). Detta leder till att jordens hållfasthet försämras och därmed försämrad stabilitet för slänten.

Orsaker till höjning av grundvattennivån kan exempelvis vara riklig nederbörd, kalhuggna områden, omlagda eller igensatta diken.

Kombination av orsaker

Det är vanligt att en kombination av de ovan beskrivna situationerna medför att ett skred utlöses.

Skred vid översvämningar

Medan en översvämning varar tränger vatten in i jorden i det översvämmade området. Grundvattennivån blir förhöjd och därmed blir även portrycket i jorden förhöjt. När portrycket höjs försämras jordens hållfasthet. När vattnet sedan sjunker undan, sjunker inte den förhöjda grundvattenytan av i samma takt. Särskilt långsamt sjunker grundvattenytan undan i täta, finkorniga jordar som lera och silt.

Om dessutom en tung vall har lagts ut för att förhindra översvämningens utbredning, tillkommer även vikten av denna som en pådrivande faktor.

Före översvämningen

Situation 1: Före översvämningen

Bebyggelse finns i närheten av en slänt i lerjord mot en å.
Grundvattenytan ligger på normalt djup.

Under översvämningen

Situation 2: Under översvämningen

En tung jordvall har lagts ut för att skydda bebyggelsen.
Vatten läcker in genom jorden under vallen, vilket avsevärt höjer grundvattenytan bakom vallen.
Det höga vattentrycket mot slänten på grund av den förhöjda vattennivån i ån agerar som motvikt. Slänten eroderas genom att jordmaterial förs bort av den kraftiga vattenströmningen i ån.

Efter översvämningen

Situation 3: När vattennivån sjunker tillbaka

Den tunga jordvallen ligger kvar.
Vattennivån i ån sjunker undan och dess funktion som motvikt blir sämre.
Även den borteroderade jorden i slänten innebär förlorad motvikt
Den förhöjda grundvattennivån sjunker undan långsammare och alstrar fortfarande höga portryck som minskar jordens hållfasthet.
Skred kan utlösas på grund av de kombinerade effekterna av ökad belastning, minskad motvikt och jordens minskade hållfasthet.