Vi använder kakor (cookies) för att göra din upplevelse av vår webbplats så bra som möjligt. Om du väljer att godkänna eller att surfa vidare på vår webbplats innebär det att du samtycker till att vi använder kakor. Mer information om kakor

Forskare Gunnel Göransson i den svenska naturen. Foto: SGI

Planerad reträtt en framgångsfaktor

Att vara forskare går ut på att vilja förstå hur saker hänger ihop, komma på lösningar och förändra. - Detta är ett spännande arbete. Allt fler pratar om vatten och hav ur samhälls- och miljöperspektiv, berättar Gunnel Göransson som bland annat arbetar med planerad reträtt i samband med klimatanpassning.

När havet stiger och flöden i vattendrag ökar, diskuteras sällan möjligheten att omlokalisera byggnader, infrastruktur och samhällsviktiga funktioner till en annan mer lämplig plats.
- Planerad reträtt är en känslig fråga, men det finns också bristande kunskap om vad det innebär, förklarar Gunnel som arbetar på SGI:s kontor i Göteborg. Gunnel är projektledare för Camel, som är en förkortning av engelskans: Climate adaptation by managed realignment.
- Målet är att öka samhällets långsiktiga anpassningsförmåga till klimatförändring genom att tillåta en mer flexibel rörelse av kust- och strandlinjer, förklarar Gunnel. Det kommer att gynna både miljön och den socioekonomiska utvecklingen.
Nu börjar försäkringsbolag och banker få upp ögonen för de här frågorna, så en förändring är på gång i samhället.

Större intresse för globala mål
Gunnel har varit anställd på SGI i 22 år. Under den perioden har hon sett hur tyngdpunkten på miljöfrågor inom hav och vatten har ökat på SGI:
-Arbetet är helt annorlunda nu jämfört med på 90-talet. Då var fokus på klassisk geoteknik och förorenad jord. Så småningom inkluderades hav, vattendrag, sediment och berg och nu ingår även hållbarhetsfrågor och tvärvetenskap, förklarar hon. Det är positivt och roligt att miljö- och hållbarhetsfrågor har blivit mycket större och att fler pratar om klimat och globala målen för hållbar utveckling. I det sammanhanget får man inte glömma bort generationsperspektivet som är så viktigt.

Inga tvärsäkra besked
På frågan om forskning leder till tvärsäkra besked eller försiktiga rekommendationer svarar Gunnel:
- Forskning är inte svart-vitt, utan det finns gråzoner, precis som på de flesta områden. Vi forskare har uppdraget att pröva en teori och testa en hypotes. Svaret man får beror på vilken fråga som ställs.
Att bli forskare inom geovetenskap var inte självklart för Gunnel. Hon har studerat både svenska och kulturgeografi tidigare och på gymnasiet läste hon på ekonomiprogrammet.

Stort intresse för hav
-
Jag insåg att ekonomi inte var det som skapade entusiasm hos mig, men jag hade ju först inte behörighet till de naturvetenskapliga ämnena utan fick läsa in det, skrattar hon.
Så småningom började dock Gunnel att studera geovetenskap på Göteborgs universitet för att senare disputera på Lunds universitet:
- Det är svårt att förklara vad som lockade in mig på det här. Jag är uppvuxen på en ö och min pappa var sjökapten. Han kunde förstås mycket om navigering, kanske lockade det in mig indirekt mot hav och vatten. Jag är dessutom nyfiken av mig och vill förstå hur saker hänger ihop. Jag är tacksam över att få arbeta på SGI där vi forskare ges möjlighet att fördjupa oss i de här frågorna.

Senast uppdaterad/granskad: 2020-10-29
Hjälpte informationen dig?