Grundläggning Foto: Worakit Sirijinda, Shutterstock

Grundläggning och förstärkning

Grundläggning av vägar, järnvägar, hus och andra byggnadsverk måste ske på ett betryggande sätt för att undvika problem med sättningar, stabilitetsbrott eller svängningsrörelser både under byggtiden och under byggnadsverkets livslängd.

Grundläggning kan utföras med olika metoder och val av grundläggningsmetod beror av flera faktorer. Jordlagrens sammansättning och egenskaper tillsammans med byggnadsverkets utformning och laster styr vilken grundläggningsmetod som kan bli aktuell. För att avgöra lämplig metod för grundläggning krävs en geoteknisk undersökning.

Från utredning till genomförande beskriver arbetsgången för att komma fram till vilken metod för grundläggning eller jordförstärkning som ska användas. Vid genomförande av åtgärderna finns det europeiska regelverket, Eurokod, att stödja sig på.

Kopplat till grundläggning är också schakt och fyllningsarbete som ofta krävs för att kunna utföra en viss konstruktion. Markarbete är också något som påverkar omgivningen och en viktig del i arbete med grundläggning är att bedöma och hantera omgivningspåverkan.

Grundläggning utgör en stor del av ett byggprojekt, ofta cirka 20 procent av den totala byggkostnaden. Ibland uppstår felkostnader och omkring en tredjedel av kostnaden för alla fel och brister som uppstår i ett byggprojekt kan kopplas till markåtgärder och grundläggning.

Senast uppdaterad/granskad: 2018-01-30
Hjälpte informationen dig? Ja Nej