Balansvåg med päron på ena sidan och äpplen på andra sidan. En illustration för olika val eller möjligheter. Foto: Pixabay (Bilden är ett montage)

Riskvärdering

Riskvärdering är ett strukturerat sätt att ta fram underlag så att det lämpligaste åtgärdsalternativet kan väljas. Man gör avvägningar mellan alla relevanta aspekter som kan påverka och beaktar även "mjuka" parametrar innan man föreslår åtgärd och mätbara åtgärdsmål.

I arbetet utgår man från de övergripande åtgärdsmålen och från resultaten av undersökningar, riskbedömning och åtgärdsutredning. Under riskbedömningen har man klarlagt behovet av riskreduktion för hälsa och miljö – både på platsen, i omgivningen och vid genomförandet av olika efterbehandlingsåtgärder. Åtgärdsutredningen har belyst hur efterbehandlingen kan genomföras, vad som kan uppnås och till vilken kostnad.

Här, i riskvärderingen, gör man en avvägning mellan de olika åtgärdsalternativens miljömässiga, tekniska, ekonomiska, juridiska och sociokulturella konsekvenser. Man kan till exempel beakta hållbar utveckling, teknisk lämplighet, kostnadseffektivitet, samhällsekonomi och behov av framtida restriktioner eller övervakning. Dessutom tar man hänsyn till sociokulturella aspekter som exempelvis rekreationsvärden, rättviseaspekter samt estetiska och psykologiska faktorer. Det är viktigt att man alltid tar hänsyn till tidsaspekter, särskilt långtidsperspektivet, samt vilka osäkerheter som finns och hur stora de är.

Riskvärdering genomförs i de flesta efterbehandlingsprojekt, i någon form, men omfattningen och ambitionsnivån anpassas till det aktuella objektet. Arbetet mynnar ut i ett åtgärdsalternativ som man förordar samt mätbara åtgärdsmål. Detta utgör ett underlag för beslut. Notera att riskvärderingen ger underlaget, men inte själva beslutet.

Riskvärderingen bör utföras i nära samråd mellan huvudman, tillsynsmyndighet och andra berörda, i vissa fall också allmänheten. Angreppssättet bör vara så brett som möjligt. Inledningsvis definierar man ett antal urvalskriterier som tillsammans ska ge en så komplett bild som möjligt av respektive åtgärdsalternativ. Urvalskriterierna viktas, värderas och vägs samman för respektive alternativ. Detta kan göras kvalitativt eller kvantitativt. Ofta används poäng, men även andra mått förekommer.

Att hitta en balans mellan olika värderingsgrunder är en viktig uppgift i arbetet. Värderingarna som görs måste hålla sig inom gällande lagstiftning, men olika aktörer kan ha delvis olika syn på värderingsfrågorna. Målet bör vara att man genom diskussioner når en samsyn i projektet. En avvägning som ofta måste göras är den mellan nyttan av saneringen och kostnaderna för denna. Även negativa miljöeffekter av själva efterbehandlingsåtgärden kan behöva vägas in, t.ex. utsläpp av växthusgaser samt effekter av energianvändning och förbrukning av naturresurser.

Ibland behöver riskvärderingen fördjupas och kompletteras. Då kan andra metoder och verktyg vara användbara, t.ex. livscykelanalyser (LCA).

Läs om nästa steg Projektering och åtgärder

Mer information

Att välja efterbehandlingsåtgärd, 2009. Naturvårdsverket, Rapport 5978. En övergripande rapport som beskriver utredningsprocessen för ett förorenat område. Ger en samlad bild över hur man kan ta fram ett bra beslutsunderlag för val av åtgärd. Vänder sig i första hand till tillsynsmyndigheter, men också till konsulter, verksamhetsutövare, fastighetsägare och övriga aktörer.

Kostnads-nyttoanalys som verktyg för prioritering av efterbehandlingsinsatser, 2008. Från kunskapsprogrammet Hållbar Sanering, NV Rapport 5836.

Multikriterieanalys för hållbar efterbehandling, 2009. Från kunskapsprogrammet Hållbar Sanering, NV Rapport 5891.

Åtgärdsmål vid in-situsanering. Formulering och kontroll av åtgärdsmål. SGF rapport 2:2009. Omfattar åtgärdsmål vid efterbehandling av organiska föroreningar, dvs. biologisk eller kemisk nedbrytning, ventilering, upptagning av fri produkt etc., men kan även användas för andra in situ-metoder och andra ämnen.

Vetenskapliga artiklar
LCA for site remediation: A literature review. Innehåller en genomgång och summering av nio fallstudier som utnyttjar livscykelanalys för att utvärdera alternativa efterbehandlingsåtgärder. Artikel av Pascal Suer m.fl. 2004. Publicerad i Soil and Sediment Contamination 13:4, sid 415-425.

Local gain, global loss : The environmental cost of action. Diskuterar olika efterbehandlingsmetoders påverkan på miljön. Betonar vikten av erfarenhet och kunskap (även inom LCA) för att inte effekten av åtgärden ska bli värre än ingen åtgärd alls. Artikel av Pascal Suer m.fl. 2009. Ingår på sid 21-34 i boken Advances in applied bioremediation, Soil Biology 17, Springer-Verlag.

Beräkningsverktyg och hjälpmedel
SAMLA för förorenade områden – ett beslutsstödsverktyg som har tagits fram av SGI för att värdera olika åtgärdsalternativ vid efterbehandling av förorenade områden.

Carbon footprint från efterbehandling och andra markarbeten – ett verktyg som har tagits fram av Svenska Geotekniska Föreningen, SGF.

Senast uppdaterad/granskad: 2018-10-30
Hjälpte informationen dig? Ja Nej