Tuve
Den 30 november 1977 inträffade ett skred i Tuve i Göteborgs kommun. Det började med en spricka i Tuve Kyrkväg, vartefter ett stort område gled ner mot Kvillebäckens dalgång. Skredområdet var delvis bebyggt, vilket ledde till att nio personer omkom och 65 bostäder förstördes. Som en följd av detta påbörjade man en riksomfattande kartering av skredrisker inom bebyggda områden.
Under flera års tid hade några mindre markrörelser och sprickbildningar observerats. Den 30 november 1977 strax efter kl 16 inträffade skredet och på några minuter ändrade ett område på 27 hektar fullständigt utseende. Skredområdet var omkring 800 m långt och som bredast 600 m. Som mest förflyttade sig marken 200 m. Höjdskillnaden före skredet var som högst 22 m. Skredområdet var delvis bebyggt vilket ledde till att nio personer omkom, 436 personer blev hemlösa och 65 bostäder förstördes.
Skredet började troligen med en spricka i Tuve Kyrkväg, vartefter ett stort område gled ner mot Kvillebäckens dalgång. Skredet utvecklades bakåt och åt sidorna och gick djupt. Glidytorna följde berggrundens lutning.
Förutsättningar och orsaker
Skredet inträffade 500 meter söder om Tuve kyrka. Där består jordlagren i huvudsak av lera med upp till 40 meters mäktighet. I lerans undre del förekommer lager av silt och sand. Berggrunden innehåller sprickor som är grundvattenförande. Området ligger i en sidodal till Kvillebäckens dalgång. Sidodalen dräneras av Tuvebäcken, som på vissa ställen hade branta slänter.
Flera faktorer bidrog till att skredet utlöstes och fick så stor omfattning. De viktigaste var: den brant lutande bergytan under leran vid Tuve Kyrkväg, artesiskt grundvattentryck under lerlagren och sannolikt även i silt- och sandskikten i leran, låg skjuvhållfasthet, förekomst av kvicklera, exploatering av området som inneburit ökad belastning. Till detta ska läggas att november månad var ovanligt nederbördsrik. Ytterligare faktorer som kan ha bidragit är eventuellt läckage från vatten- och avloppsrör längs Tuvebäcken och eventuellt otillräcklig dränering på grund av igensatt eller för klent dimensionerad vägtrumma under Tuve Kyrkväg.
Tuveskredet – en väckarklocka
Tuveskredet var en brytpunkt för synen på skredriskerna ur ett samhällsperspektiv. Skredet blev en väckarklocka, och bland annat tillkom Skredkommissionen som en följd av skredet. Räddningsverket fick efter Tuveskredet regeringens uppdrag att ansvara för en riksomfattande kartering av skredriskerna inom bebyggda områden (idag kallat Översiktlig stabilitetskartering i finjord). Karteringsmetoden har utvecklats i samråd mellan Räddningsverket (numera Myndigheten för samhällsskydd och beredskap), Statens geotekniska institut och Chalmers Tekniska Högskola.