Kor betar vid strandkanten. Fotot är taget utifrån vattnet och in mot land. Foto: Torbjörn Thuresson, SGI

Skredrisk Säveån

Vi gör sedan 2012 skredriskkarteringar längs prioriterade vattendrag i Sverige med hjälp av klimatanpassningsanslag. Skredriskanalysen utmed Säveån har resulterat i en heltäckande karta där sannolikhet och konsekvenser av skred kombinerats till en riskkarta. I karteringen ingår även en bedömning av klimatförändringens inverkan på skredrisken.

Risken för skred

Hög skredrisknivå, det vill säga där sannolikheten för skred är påtaglig och där konsekvensen av ett skred skulle bli stor för befintlig bebyggelse och infrastruktur, förekommer inom 10 procent av det utredda området. På dessa markytor finns bland annat industrier i Göteborg och Partille samt en del bebyggelse och större väg- och järnvägsanläggningar längs Säveån i framför allt Partille och Lerum.

Medelhög skredrisknivå är vanligt närmast ån längs större delen av vattendraget, motsvarande cirka 15 procent av markytan inom det utredda området. Där är sannolikheten för skred påtaglig men befintlig bebyggelse och samhällsviktig infrastruktur saknas. Sekundära konsekvenser som översvämning av bebyggelse och infrastruktur uppströms och nedströms, har inte tagits hänsyn till i den här analysen.

Huvuddelen av utredningsområdet har låg risknivå vilket innebär cirka 50 procent av markytan. Känsligheten för klimatpåverkan för ett framtida klimat bedöms som stor för del av Partille (Kåhög-Jonsered) samt inom Lerums centrumdelar. Övriga delar bedöms ha antingen måttlig eller liten känslighet för klimatpåverkan.

Åtgärder för att minska skredrisken

Identifierade områden med hög skredrisknivå bör utredas vidare för beslut om eventuella åtgärder. Arbete med mer detaljerade utredningar och åtgärder pågår redan i stor omfattning av kommunerna inom de nu identifierade riskområdena. Åtgärder som minskar sannolikheten för skred är oftast fysiska i form av avschaktningar, tryckbankar och erosionsskydd. Konsekvensreducerande åtgärder kan vara exempelvis att flytta byggnader och anläggningar.

Utredningsområde

Utredningsområdet sträcker sig från Sävelångens utlopp till Gamlestaden nära mynningen i Göta älv, en sträcka på cirka 30 kilometer. Det berör Göteborg, Partille och Lerums kommuner.

Karteringsarbetet längs Säveån inleddes under hösten 2013 då bottenmätningar genomfördes i ån. En geologisk beskrivning togs också fram för området (SGU-rapport 2014:37). Geotekniska utredningar med en genomgång av befintligt geotekniskt underlag påbörjades under hösten 2015. Kompletterande fältundersökningar genomfördes under våren 2016. Hösten 2016 och våren 2017 pågick analysarbete. Karteringens resultat slutredovisades i september 2017.

Metoden bygger vidare på den något förenklade version av skredriskanalys som utvecklats för Norsälven (2013-2015), baserad på Göta älvutredningen (2009-2012).

 


Kartan visar aktuellt utredningsområde för Säveån. De geologiska förhållandena visas generaliserat med gul färg för områden med lera och med röd färg för områden med berg och tunna jordlager.

Ta del av resultaten

Rapporter

Slutrapporten SGI Publikation 38 "Skredrisker i ett förändrat klimat - Säveån" delas in i tre delar:

Del 1: Sammanfattning och kartredovisning

Del 2: Metodik för kartläggning

Del 3: Fördjupningsbilaga Konsekvensanalys

Kartvisningstjänst

Det finns en kartvisningstjänst där skredriskkartor samt sannolikhets- och konsekvenskartor visas tillsammans med annan kartinformation längs Säveån. Kartvisningstjänsten visar även skredriskkarteringarna för Göta älv och Norsälven.

Senast uppdaterad/granskad: 2018-03-15
Hjälpte informationen dig? Ja Nej