Planera en provtagning

Så här planerar du en provtagning med lämpligt antal prov och lämplig placering av provtagningspunkter.

  1. Definiera tydligt provtagningens syfte och dokumentera det. Det kan finnas flera syften.
  2. Bestäm hur förhandskunskap ska hanteras. Ska man bortse från den eller beakta den, och i så fall hur? Förhandskunskap kan vara verksamhetshistorik, tidigare undersökningar osv.
  3. Definiera avgränsningar i tid och rum. Dela in det aktuella området i delområden och i jordlager. Bestäm analysparametrar.
  4. Bestäm provtagningsskala, dvs. den jordvolym som provet ska representera. Den beror på syftet, datakrav i riskbedömningen och provtagningsteknik. Provtagningsskalan kan ökas genom att man slår samman flera enskilda prov till ett samlingsprov.
  5. Välj angreppssätt:
    a) Sannolikhetsbaserat bortser från tillgänglig förhandskunskap och är lämplig för att ta fram representativ statistik över ett område. Det finns flera fördelar med detta angreppssätt.
    b) Bedömningsbaserat helt och hållet baserat på förhandskunskapen.
    c) Sökbaserat används för att detektera hotspots och liknande. Detta angreppssätt kan antingen beakta eller ignorera förhandskunskap.
  6. Bestäm antal prov och deras placering utifrån valt angreppssätt: 

    Vid sannolikhetsbaserat angreppssätt beror antalet prov på bedömd variabilitet och önskad säkerhet i resultaten. Placeringen är slumpmässig, systematisk eller systematisk slumpmässig.

    Vid bedömningsbaserat angreppssätt finns ingen tydlig metodik för att bestämma lämpligt antal prov. Placeringen är antingen riktad (för att belägga förekomst) eller radiell (för att avgränsa en förorening).

    Vid sökbaserat angreppssätt krävs det ett stort antal prov för att hitta en okänd hotspot med hög säkerhet. En tumregel är att antalet prov = sökområdets area dividerat med hotspotens förmodade area. Placeringen ska helst vara systematisk (fiskbensmönster är effektivt). Geofysiska undersökningar eller andra screeningmetoder i grundvatten eller porluft kan gärna användas först.

    Det finns även flera alternativa strategier som kan användas. De kan ofta användas i kombination med de tre angreppssätten ovan:
    a) Minimera osäkerheterna för en given budget. Denna strategi är vanlig i små projekt.
    b) Minimera kostnaden för en given accepterad säkerhet i resultatet. Denna strategi rekommenderas. 
    c) Balansera kostnaden mot den ekonomiska risk som osäkerheterna leder till. Man gör en s.k.  datavärdesanalys, där provtagningen optimeras så att nyttan av de nya proverna uppväger provtagningskostnaden.
    d) TRIAD, dynamisk provtagning där mätningar utförs och utvärderas i realtid. Denna strategi kräver ett mycket tydligt syfte, systematisk projektplanering och beslutsordning.

Observera att ett iterativt arbetssätt rekommenderas. Det innebär att man går tillbaka en eller flera gånger, ser över och eventuellt reviderar de antaganden och skattningar som har gjorts. Ett bra genomförande förutsätter alltså en helhetssyn. Då ser man tydligare var den svagaste länken finns och kan reducera osäkerheten på rätt ställe. Till exempel kan nyttan av noggranna laboratorieanalyser vara liten om provtagningen utförs på ett bristfälligt sätt.

Notera att provtagning av jord är ett 3-dimensionellt problem. Det ställer höga krav på planering och genomförande om resultatet ska bli representativt.

Hur stora osäkerheter kan accepteras? Det beror på konsekvenserna av ett möjligt felaktigt beslut. Om de negativa konsekvenserna bedöms vara stora bör ambitionsnivån för provtagningen vara hög.

I Naturvårdsverkets rapport 5888 hittar du exempel på tillämpning av ovanstående metodik. Exemplen gäller fem typer av delområden:
A)  Avgränsning av förorening från en dieselcistern ovan mark.
B)  Avgränsning och uppskattning av mängd vid en impregneringsanläggning.
C)  Uppskattning av medelhalt i en gammal upplagsyta.
D)  Sökning efter nedgrävt impregneringssalt.
E)  Uppskattning av medelhalt i ett utfyllningsområde.

Läs mer om Provtagning och fältundersökningar.

Mer information

Provtagningsstrategier för förorenad jord, 2009. Från kunskapsprogrammet Hållbar Sanering, NV Rapport 5888. Lyfter fram statistiska metoder för att hantera osäkerheter. Kan vara ett stöd för att diskutera relationen mellan önskad säkerhet och provtagningens omfattning. Innehåller även en exempelsamling, en ordlista och statistiska hjälpmedel. 

Dynamiska miljöundersökningsmetoder för förorenade områden. SGF rapport 3:2017. Ger en översikt och metodbeskrivning för en strategi där beslut om provtagningspunkter, djup och analysmetoder anpassas under provtagningens gång utifrån den information som erhålls.

Beräkningsverktyg och hjälpmedel
VSP Visual Sample Plan  ett amerikanskt datorprogram som svarar på frågor som; Hur många prov behöver jag? Var ska jag ta proven? Programmet förvaltas av U.S. Department of Energy.

SADA Spatial Analysis and Decision Assistance – ett amerikanskt datorprogram som kan användas för att karakterisera ett förorenat område, bedöma risk och utforma efterbehandlingsåtgärder. Programmet har utvecklats vid University of Tennessee.

Senast uppdaterad/granskad: 2018-10-30
Hjälpte informationen dig? Ja Nej